Tidöavtalet – Skärpta villkor för arbetskraftsinvandring

Under hösten 2022 presenterades Tidöavtalet av regeringen. I Tidöavtalet introducerades en projektplan genom vilken Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna avser genomföra reformer inom områdena integration och migration.

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.

De nya reglerna om omställningsstudiestöd och omställnings- samt kompetensstöd har börjat gälla

Den 1 oktober 2022 började det så kallade omställningspaketet att gälla. Bland annat innebär det att det numera är möjligt för yrkesverksamma personer att ansöka omställningsstudiestöd och ta del av omställnings- och kompetensstöd.

Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.

Ovanligt få domar från Arbetsdomstolen under 2022

Under hösten har domar och beslut från Arbetsdomstolens lyst med sin frånvaro, endast ett fåtal domar har refererats sedan sommaren.

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.

Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.

Gig-bolag är inte att betrakta som arbetsgivare enligt Arbetsmiljöverket

På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.

Visselblåsarlagen – sista-datum för inrättande av rapporteringskanaler för vissa bolag passerat

Senast den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha rapporteringskanaler för visselblåsning på plats. Men redan nu måste större företag och verksamhetsutövare i offentlig sektor ha visselblåsarkanaler på plats.

Inkomsttak införs i tjänstepensionen och åldersgränserna höjs

I företag med kollektivavtal med koppling till Svenskt Näringsliv omfattas privatanställda tjänstemän av tjänstepensionsavtalet ITP (Industrins och handelns tilläggspension). Svenskt Näringsliv och PTK har under sommaren träffat en överenskommelse om att höja pensionsåldern för tjänstemän som omfattas av den premiebestämda tjänstepensionen ITP1 och införa ett tak för intjänande av pensionspremier.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.

Arbetsrätten och beredskapen vid krig

Den rådande situationen i vår omvärld kan få en inverkan även på det arbetsrättsliga området. Det finns nämligen speciella lagar som kan träda ikraft för det fall att Sverige hamnar i krig, är i krigsfara eller annars om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig eller att Sverige varit i krig eller krigsfara. En av dessa är lagen arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).

Arbetsrättslig reglering avseende frivilliga inom Hemvärnet

Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i vår omvärld och ökat fokus på Sveriges säkerhet och krisberedskap blir det vanligare att arbetstagare, vid sidan av sin ordinarie anställning, frivilligt genomgår militär utbildning eller tjänstgör som hemvärnssoldater.