Högsta domstolens beslut, Mål nr Ö 2343-18

En passagerare som tvingats genomgång en extra säkerhetskontroll och därefter avvisats från flygplanet har beviljats diskrimineringsersättning om 10 000 kr av flygbolaget men utan att flygbolaget medgett att passageraren utsatts för diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har därför yrkat att Högsta domstolen (HD) ska fastställa att diskriminering har skett. I ett förhandsavgörande från EU-domstolen så meddelade domstolen att nationella domstolar inte kan pröva yrkande om fastställelse att diskriminering har skett när svaranden vitsordar att betala den begärda ersättningen utan att medge att diskriminering har skett. HD konstaterade att ett sådant kategoriskt och reservationslöst vitsordande hade skett av flygbolaget varför det saknades skäl att pröva och fastställa att diskriminering skett av passageraren. Däremot avger HD ett särskilt yttrande där de lyfter ett flertal processrättsliga frågor beträffande det motsatsförhållande som uppkommer mellan möjligheten att vitsorda diskrimineringsersättningen utan att fastställa att diskriminering skett, något som faller på lagstiftaren att ta ställning till.

Skillnaden mellan otillåten kvittning och tillåten korrigering av preliminär löneutbetalning

En arbetsgivare gjorde ett avdrag från en arbetstagares slutlön motsvarande nästan en hel månadslön och menade att det var fråga om en korrigering av arbetstagarens tidigare preliminära lön. Arbetsdomstolen fann däremot, i domen AD 2021 nr 40, att arbetsgivaren genomfört en otillåten kvittning och att arbetsgivaren därmed var skyldig att betala ut det kvittade beloppet samt skadestånd för brott mott kvittningslagen till arbetstagaren.

Omplacering av dömd åklagare tillåten trots nya arbetsuppgifter

Efter att en åklagare dömts för brott beslutade arbetsgivaren att han inte skulle utföra operativa arbetsuppgifter under viss tid och tilldelade honom istället helt andra administrativa och utredande arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen tog i målet AD 2021 nr 57 ställning till om åklagarens anställning ändrats i grunden på ett sådant sätt att arbetsgivaren genom omplaceringen skiljt honom från anställningen i strid med anställningsskyddslagen – trots att något formellt beslut om avskedande eller uppsägning inte tagits. Domstolen kom fram till att omplaceringen skett inom ramen för åklagarens arbetsskyldighet och att den därmed var tillåten.

Arbetsdomstolen godtar särbehandling pga. ålder med hänsyn till äldres ökade behov av vila

En arbetsgivare och en anställd som fyllt 60 år kom överens om att den anställde skulle fortsätta med samma arbete som innan, trots att det lokala kollektivavtalet innehöll en bestämmelse enligt vilken arbetstagare inte fick arbeta på visst sätt pga. arbetets karaktär efter ha fyllt 60 år. Undantag fick göras från denna bestämmelse genom en överenskommelse mellan parterna. Någon sådan överenskommelse fanns inte. Arbetsdomstolen fann genom domen AD 2021 nr 38 att kollektivavtalets bestämmelser som innebar en särbehandling pga. ålder var både rimliga och nödvändiga för att tillgodose äldres ökade behov av vila.

Dataskydd hindrar inte arbetsgivare att lämna ut personuppgifter under kollektivavtal

Arbetsdomstolen fann i en dom från maj i år (AD 2021 nr 23) att en arbetsgivare var skadeståndsskyldig efter att arbetsgivaren, i strid med det kollektivavtal som arbetsgivaren var bunden av, först inte lämnat ut några anställningsbevis alls, därefter endast lämnat ut maskerade kopior av anställningsbevis till den lokala fackliga organisationen. Arbetsgivaren menade att man inte hade kunnat lämna ut omaskerade kopior av anställningsbevisen utan att bryta mot EU:s dataskyddsförordning (”GDPR”).

Oklart avskedande drabbar arbetsgivaren

Arbetsdomstolen förtydligar i en dom (AD 2021 nr 14) att om en arbetsgivare har haft grundad anledning att inse att en arbetstagare har uppfattat sig som uppsagd eller avskedad, trots att arbetsgivaren inte själv anser att så är fallet, måste arbetsgivaren tydliggöra att anställningen består. Passivitet i en sådan situation medför att arbetstagaren anses uppsagd eller avskedad, vilket kan innebära att ett brott mot LAS har skett.

EU-domstolen inskränker bolags möjlighet att ”betala sig ur” diskrimineringsmål

EU-domstolen klargör i en ny dom att den som anser sig ha blivit diskriminerad har rätt att få en domstolsprövning som fastställer huruvida diskriminering har skett - om motparten bestrider att så är fallet. Den som anklagas för diskriminering kan därmed inte längre ”blockera” den drabbades rätt till domstolsprövning genom att medge talan i ersättningsdelen. Avgörandet innebär ett starkare diskrimineringsskydd för enskilda och medför att vissa svenska processrättsliga regler kan vara oförenliga med EU-rätten.

Uppdaterad reglering om korttidspermittering m.m.

Som vi berättande om i vårt förra nyhetsbrev har den nya tillfälliga lagen om korttidsstöd trätt i kraft och omfattar korttidsstöd för perioden december 2020 – juni 2021. Lagstiftningen innebär en del förändringar jämfört med hur stödet utformades för de tidigare perioderna under 2020, exempelvis kan arbetsgivare för perioden januari – april 2021 ansöka om stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden.

Åtgärder på socialförsäkringsområdet med anledning av pandemin

Regeringen har, med anledning av pandemin, antagit en rad åtgärder på socialförsäkringsområdet som bland annat syftar till att minska smittspridningen i samhället och minska konsekvenserna för arbetsgivare.

Ny kartläggning av förutsättningar för arbete hemifrån under pandemin

Arbetsmiljön har förändrats för många arbetstagare under pandemin, till stor del på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendation att arbetsgivare i så stor utsträckning som möjligt ska se till att arbetstagare kan arbeta hemifrån.

Skadeståndsberäkning i mål om företagshemligheter

Två affärskompanjoner startade tillsammans en verksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten konkurrerade med en av de två personernas tidigare arbetsgivares verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren (”Bolaget”) misstänkte att den före detta arbetstagaren tagit med sig företagshemligheter och inkorporerat dessa i sin nya konkurrerande verksamhet. Det rörde sig om kopior av ett kalkylprogram och olika dokument som var upphovsrättsligt skyddade och utgjorde Bolagets företagshemligheter. Både vitesföreläggande och skadestånd dömdes ut.

Fråga om bevisbördan för ett överenskommet arbetstidsmått

I rättsfallet konstaterar Arbetsdomstolen att arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att föra personalliggare, som utgångspunkt har bevisbördan för att arbetstagaren har arbetat mindre än vad som motsvarar det avtalade arbetstidsmåttet, i vart fall om tvisten uppkommer inom den tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara uppgifterna.

Provanställning – hur lång får den egentligen vara och vad bör arbetsgivare tänka på?

Provanställning är en form av tidsbegränsad anställning som syftar till att ge arbetsgivaren en möjlighet att bedöma arbetstagarens lämplighet för befattningen, både på ett rent yrkesmässigt och personligt plan.

Domar och korttidspermittering

Sedan april förra året har bolag som drabbats av tillfälliga ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin kunnat ansöka om korttidsstöd från Tillväxtverket. Sedan systemet infördes förra året har många bolag ansökt om stöd hos Tillväxtverket. De bolag som inte är nöjda med Tillväxtverkets beslut kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Hittills har mer än 500 mål om korttidsarbete avgjorts av domstolen och fler avgöranden förväntas framöver. En tydlig trend är att förvaltningsrätten i de allra flesta fall dömer i linje med Tillväxtverkets beslut och sällan ger bolagen som överklagat rätt till det korttidsstöd de ansökt om.

Ny arbetsmiljöstrategi från regeringen har kommit

I november förra året träffade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark arbetsmarknadens parter i ett digitalt möte för att bland annat diskutera regeringens nya arbetsmiljöstrategi som just nu tas fram. Regeringens strategi för arbetsmiljöpolitiken pekar ut en riktning för det arbetsmiljöarbete som ska bedrivas i Sverige. Strategin påverkar därför myndigheters, arbetsmarknadens parters och enskilda bolags arbete med arbetsmiljöfrågor.