Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.

Ovanligt få domar från Arbetsdomstolen under 2022

Under hösten har domar och beslut från Arbetsdomstolens lyst med sin frånvaro, endast ett fåtal domar har refererats sedan sommaren.

Gränsdragningen mellan tjänstemän och arbetare AD 2022 nr 23

Inom svensk lagstiftning delas inte arbetstagare in i kategorier av arbetare och tjänstemän. Det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal delar in och reglerar kategorierna av arbetstagare. I förevarande dom fick Arbetsdomstolen bedöma huruvida en grupp arbetstagare, ”säkerhetsexperter”, skulle omfattas av arbetaravtalet eller tjänstemannaavtalet. Domen ger vägledning i bedömningen av gränsdragningsproblematiken mellan tjänstemän och arbetare.

Foodora-bud – anställd eller bemanningsanställd? AD 2022 nr 45

Rättsfallet handlar om huruvida ett mopedbud som utförde arbete för Foodora och tidigare haft en visstidsanställning hos budföretaget, ska anses som anställd hos Foodora eller behovsanställd hos ett bemanningsföretag och därmed uthyrd till Foodora. Arbetsdomstolen ansåg att mopedbudet inte var anställd av Foodora utan av ett bolag, Pay Salary, som Arbetsdomstolen betraktar som ett bemanningsbolag.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete

Med fortsatt distansarbete aktualiseras frågan om hur långt arbetsgivarens ansvar avseende arbetsmiljön och utrustning sträcker sig. Under pandemin skrev Vinge en artikel om hemarbete och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Frågan är vad det nya normala, post-pandemin, innebär avseende arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete. I den här artikeln kommer vi inledningsvis kort redogöra för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar för att sedan närmare redogöra för i vad som gäller vid arbetsgivarens arbetsmiljöarbete på distans.

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.

Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.

Gig-bolag är inte att betrakta som arbetsgivare enligt Arbetsmiljöverket

På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.

Visselblåsarlagen – sista-datum för inrättande av rapporteringskanaler för vissa bolag passerat

Senast den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha rapporteringskanaler för visselblåsning på plats. Men redan nu måste större företag och verksamhetsutövare i offentlig sektor ha visselblåsarkanaler på plats.

Inkomsttak införs i tjänstepensionen och åldersgränserna höjs

I företag med kollektivavtal med koppling till Svenskt Näringsliv omfattas privatanställda tjänstemän av tjänstepensionsavtalet ITP (Industrins och handelns tilläggspension). Svenskt Näringsliv och PTK har under sommaren träffat en överenskommelse om att höja pensionsåldern för tjänstemän som omfattas av den premiebestämda tjänstepensionen ITP1 och införa ett tak för intjänande av pensionspremier.

Uppsägning av arbetstagare med funktionsnedsättning var sakligt grundad och inte diskriminerande AD 2022 nr 34

En arbetstagare med multipel skleros (MS) har sagts upp eftersom arbetsgivaren ansåg att hon, på grund av sitt sjukdomstillstånd, saknade stadigvarande arbetsförmåga av betydelse för verksamheten. Arbetstagaren hävdade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras eftersom arbetsgivaren dels inte hade uppfyllt sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar. Dels för att hon blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning.

Tvåmånadersregelns tillämplighet vid uppsägning av tillsvidareanställd expeditionsvakt p.g.a. perdurerande förhållanden AD 2022 nr 35

En expeditionsvakt, vars anställning var beroende av att han hade ett förordnande som ordningsvakt, arbetade i en domstol. Efter att arbetstagaren misstänkts för brott stängdes hans förordnande tillfälligt av. Till följd av detta kunde han inte längre utföra vissa arbetsuppgifter, så som arbete med säkerhetskontroll och ordningshållande. Han fick istället tillfälligt andra arbetsuppgifter. Efter att åtal väckts mot arbetstagaren sades han upp av personliga skäl. Arbetsgivaren motiverade uppsägningen med att när åtal väcktes så stod det klart att beslutet om avstängningen av ordningsvaktsförordnandet skulle bestå under en lång tid framöver. Eftersom förordnande som ordningsvakt är en förutsättning för att vara expeditionsvakt ansågs arbetstagaren ha bristande förmåga att utföra sitt arbete. Därmed förelåg det saklig grund för uppsägning.

Remissrundan avslutad avseende de eventuella förändringarna i diskrimineringslagen

Såsom redogjorts för i tidigare nyhetsbrev så presenterades under slutet av 2021 utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. Sammantaget har utredningen haft tre deluppdrag: (i) att ta ställning till om det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot diskriminering när det saknas en identifierbar skadelidande, (ii) att föreslå hur skyddet mot diskriminering kan förändras inom offentlig verksamhet för att åstadkomma ett mer heltäckande skydd, samt (iii) att efter översyn överväga om skyddet mot trakasserier, sexuella trakasserier och hot avseende arbetstagare, och med arbetstagare jämställda personer, behöver utvidgas.

Förändringar inom reglerna kring arbetskraftsinvandring

Under februari 2022 lade regeringen fram propositionen ”Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 2021/22:134”. Genom denna proposition föreslår regeringen nya regler vars syfte är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare men också att behålla internationell kompetens i Sverige.