Vinge topprankat i 12 områden i Chambers & Partners Europe Guide

Resultatet har nu offentliggjorts, och vi gläder oss åt topprankingar i 12 områden och ett betydande antal individuella rankingar.

Mia Falk antas som ledamot i SCCL:s nya forskningsavdelning

Mia Falk har antagits som ledamot i Forskningsavdelningen för offentlig rätt och straffrätt för kommersiella aktörer vid Stockholm Center For Commercial Law (SCCL). Avdelningen är inriktad på rättsliga problem som kan uppkomma när kommersiella aktörers verksamhet påverkas av offentlig- respektive straffrättsliga regleringar.

Nytt förslag om utvidgning av arbetsmiljöansvaret

I slutet av augusti 2022 presenterades betänkandet ’’SOU 2022:45 – Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus’’. I utredningen lämnas bland annat förslag om att arbetsmiljöansvaret ska utvidgas för att bättre överensstämma med hur arbetet organiseras på dagens arbetsmarknad.

De nya reglerna om omställningsstudiestöd och omställnings- samt kompetensstöd har börjat gälla

Den 1 oktober 2022 började det så kallade omställningspaketet att gälla. Bland annat innebär det att det numera är möjligt för yrkesverksamma personer att ansöka omställningsstudiestöd och ta del av omställnings- och kompetensstöd.

Nytt om användandet av amerikanska molntjänster

Arbetsgivare behandlar ofta en stor mängd personuppgifter, bland annat personuppgifter som tillhör arbetsgivarens anställda. Uppgifterna lagras oftast i olika typer av molntjänster. Användandet av just amerikanska molntjänster har länge varit omdebatterat, särskilt mot bakgrund av att EU-domstolen 2020 ogiltigförklarade Privacy Shield-avtalet i domen Schrems II. Avtalet reglerade transatlantiska överföringar av personuppgifter i kommersiella syften och grunden för ogiltigförklarandet var bland annat att USAs lagstiftning inte ansågs ge ett tillräckligt starkt skydd för personuppgifter. I april 2022 nåddes världen av nyheten att EU och USA ingått en principöverenskommelse om ett nytt datadelningsavtal. USAs president Joe Biden har nu, sex månader senare, utfärdat en presidentorder som ett led i att implementera det nya datadelningsavtalet och på så sätt stärka personuppgiftsskyddet.

Ovanligt få domar från Arbetsdomstolen under 2022

Under hösten har domar och beslut från Arbetsdomstolens lyst med sin frånvaro, endast ett fåtal domar har refererats sedan sommaren.

Gränsdragningen mellan tjänstemän och arbetare AD 2022 nr 23

Inom svensk lagstiftning delas inte arbetstagare in i kategorier av arbetare och tjänstemän. Det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal delar in och reglerar kategorierna av arbetstagare. I förevarande dom fick Arbetsdomstolen bedöma huruvida en grupp arbetstagare, ”säkerhetsexperter”, skulle omfattas av arbetaravtalet eller tjänstemannaavtalet. Domen ger vägledning i bedömningen av gränsdragningsproblematiken mellan tjänstemän och arbetare.

Foodora-bud – anställd eller bemanningsanställd? AD 2022 nr 45

Rättsfallet handlar om huruvida ett mopedbud som utförde arbete för Foodora och tidigare haft en visstidsanställning hos budföretaget, ska anses som anställd hos Foodora eller behovsanställd hos ett bemanningsföretag och därmed uthyrd till Foodora. Arbetsdomstolen ansåg att mopedbudet inte var anställd av Foodora utan av ett bolag, Pay Salary, som Arbetsdomstolen betraktar som ett bemanningsbolag.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete

Med fortsatt distansarbete aktualiseras frågan om hur långt arbetsgivarens ansvar avseende arbetsmiljön och utrustning sträcker sig. Under pandemin skrev Vinge en artikel om hemarbete och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Frågan är vad det nya normala, post-pandemin, innebär avseende arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete. I den här artikeln kommer vi inledningsvis kort redogöra för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar för att sedan närmare redogöra för i vad som gäller vid arbetsgivarens arbetsmiljöarbete på distans.

EU inför direktiv om tillräckliga minimilöner

Den 14 september i år röstade Europaparlamentet ja till direktiv om minimilöner. Direktivet har som mål att säkerställa att arbetstagarna i Europeiska unionen skyddas med tillräckliga minimilöner som tillåter en skälig levnadsstandard, vilket i sin tur kan leda till ett minskat lönegap mellan könen, ökat skydd för arbetstagare och ökat incitament till att arbeta.

Balansdirektivet – EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare

I juni 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd det så kallade Work-life Balance Directive, eller Balansdirektivet. Direktivet avser att modernisera den europeiska arbetsmarknaden genom att skapa balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och vårdnadshavare, samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om möjligheter på arbetsmarknaden. Eftersom Sverige till stor del redan uppfyller direktivs krav har enbart ett fåtal lagändringar varit nödvändiga.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är viktig för företag som växer och den bidrar till att stärka svensk kompetensförsörjning. Dessvärre utnyttjas arbetskraftsinvandrare, bland annat genom låga löner och långa arbetsdagar. Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Regeringen har därför föreslagit skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring. Riksdagen röstade ja till förslaget i april 2022 och lagändringarna trädde i kraft i juni 2022.

Gig-bolag är inte att betrakta som arbetsgivare enligt Arbetsmiljöverket

På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.

Visselblåsarlagen – sista-datum för inrättande av rapporteringskanaler för vissa bolag passerat

Senast den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha rapporteringskanaler för visselblåsning på plats. Men redan nu måste större företag och verksamhetsutövare i offentlig sektor ha visselblåsarkanaler på plats.

Inkomsttak införs i tjänstepensionen och åldersgränserna höjs

I företag med kollektivavtal med koppling till Svenskt Näringsliv omfattas privatanställda tjänstemän av tjänstepensionsavtalet ITP (Industrins och handelns tilläggspension). Svenskt Näringsliv och PTK har under sommaren träffat en överenskommelse om att höja pensionsåldern för tjänstemän som omfattas av den premiebestämda tjänstepensionen ITP1 och införa ett tak för intjänande av pensionspremier.