Uppsägning av statlig tjänsteman efter beslut om att neka godkännande av säkerhetskontroll ogiltigförklaras

Efter att en tjänsteman på Migrationsverket avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke-säkerhetsklassad befattning sades tjänstemannen upp på grund av personliga skäl med anledning av att myndigheten beslutat om att inte godkänna säkerhetskontrollen av den anställde. Arbetsdomstolen fann emellertid att uppsägningen av den anställde var ogiltig. Detta då Migrationsverket inte i tillräcklig grad lyckats visa att den anställde inte var pålitlig ur säkerhetssynpunkt, varför det saknats saklig grund för uppsägningen. Eftersom det av utredningen inte framgått att den anställde av säkerhetsskäl inte kunde behålla sin befattning saknade det i sammanhanget betydelse att tjänstemannen avböjt ett erbjudande om omplacering.

Ny statlig utredning presenterad – ändringar i diskrimineringslagen på gång?

I början av december 2021 presenterades utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. I utredningen lämnas flera förslag på ändringar i diskrimineringslagen. Utredningen är nu ute på lagrådsremiss. Därefter kan regeringen välja att lägga fram en proposition där förändringar i diskrimineringsskyddet föreslås, vilket skulle kunna leda till lagändringar under år 2022.

Regeringen har beslutat vilka myndigheter som ska inrätta externa visselblåsarfunktioner

Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen ställer krav på verksamheter och myndigheter att inrätta och hantera så kallade interna respektive externa rapporteringskanaler.

Nya regler i säkerhetsskyddslagen från den 1 december 2021

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller sedan år 2019 för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsskydd handlar om att genom förebyggande arbete skydda känslig verksamhet hos myndigheter och företag mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Den 1 december 2021 introducerades flera nya regler i lagen.

Vad finns det för möjligheter för arbetsgivare att säga upp personal i samband med en verksamhetsövergång?

Utgångspunkten inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivare har en vidsträckt rätt att bestämma över sin verksamhet och kontrollera det arbete som ska utföras. Detta inkluderar bland annat att leda arbetet på arbets-platsen och möjligheterna att omplacera eller säga upp personal. Denna arbetsledningsrätt begränsas av ett flertal omständigheter som måste beaktas innan sådana beslut fattas. Bland annat måste det vid uppsägning av anställda föreligga saklig grund enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), och i vissa situationer har arbetsgivare en skyldighet att förhandla med fackliga organisationer enligt reglerna i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”).

Avskedande av lagermedarbetare ogiltigförklaras

En lagerarbetare har avskedats då denne, enligt arbetsgivaren, vid flera tillfällen har medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega samt även ljugit vid arbetsgivarens utredning av våldet och trakasserierna. Arbetsdomstolen fann att avskedandet av lagerarbetaren var ogiltigt då det inte ansetts bevisat att lagerarbetaren gjort sig skyldig till det som arbetsgivaren påstått.

Högsta domstolens beslut, Mål nr Ö 2343-18

En passagerare som tvingats genomgång en extra säkerhetskontroll och därefter avvisats från flygplanet har beviljats diskrimineringsersättning om 10 000 kr av flygbolaget men utan att flygbolaget medgett att passageraren utsatts för diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har därför yrkat att Högsta domstolen (HD) ska fastställa att diskriminering har skett. I ett förhandsavgörande från EU-domstolen så meddelade domstolen att nationella domstolar inte kan pröva yrkande om fastställelse att diskriminering har skett när svaranden vitsordar att betala den begärda ersättningen utan att medge att diskriminering har skett. HD konstaterade att ett sådant kategoriskt och reservationslöst vitsordande hade skett av flygbolaget varför det saknades skäl att pröva och fastställa att diskriminering skett av passageraren. Däremot avger HD ett särskilt yttrande där de lyfter ett flertal processrättsliga frågor beträffande det motsatsförhållande som uppkommer mellan möjligheten att vitsorda diskrimineringsersättningen utan att fastställa att diskriminering skett, något som faller på lagstiftaren att ta ställning till.

Visselblåsning, internutredning och compliancerisker

Vi erbjuder nu en seminarieserie i tre delar, där du guidas genom den nya visselblåsarlagen, internutredningar och hantering av compliance-risker. Du får här möta våra specialister inom compliance, arbetsrätt och internutredningar och får samtidigt chansen att få svar på dina frågor.

Krav på vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Sedan den första december kan anordnare av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kräva att deltagare uppvisar vaccinationsbevis.

Regeringen föreslår att slopad karensdag och undantag från kravet på läkarintyg återinförs

Regeringen har föreslagit att de tidigare tillfälliga reglerna om slopad karensdag och undantag från kravet på läkarintyg återinförs med anledning av den ökade spridningen av Covid-19. Dessutom har Folkhälsomyndigheten meddelat nya rekommendationer för arbetsplatser.

LO ändrar inställning i LAS-frågan

Efter intensiva förhandlingar träffade stora delar av arbetsmarknadens parter i slutet av 2020 en principöverenskommelse om ändringar i arbetsrätten. LO var kritiska till förslaget men har nu svängt i frågan.

EU håller omröstning om minimilöner

EU-kommissionen har presenterat förslag till direktiv om minimilöner respektive förslag till direktiv om lönetransparens. Enligt EU-parlamentet är många av de minimilöner som i dag finns i de olika EU-länderna inte tillräckliga för att täcka rimliga levnadskostnader.

Kommun inför krav på vaccinationsintyg vid nyanställning inom vård och omsorg

Växjö kommun har beslutat att införa vaccinationskrav för alla som får nya anställningar inom den kommunala vården och omsorgen.

Skillnaden mellan otillåten kvittning och tillåten korrigering av preliminär löneutbetalning

En arbetsgivare gjorde ett avdrag från en arbetstagares slutlön motsvarande nästan en hel månadslön och menade att det var fråga om en korrigering av arbetstagarens tidigare preliminära lön. Arbetsdomstolen fann däremot, i domen AD 2021 nr 40, att arbetsgivaren genomfört en otillåten kvittning och att arbetsgivaren därmed var skyldig att betala ut det kvittade beloppet samt skadestånd för brott mott kvittningslagen till arbetstagaren.

Omplacering av dömd åklagare tillåten trots nya arbetsuppgifter

Efter att en åklagare dömts för brott beslutade arbetsgivaren att han inte skulle utföra operativa arbetsuppgifter under viss tid och tilldelade honom istället helt andra administrativa och utredande arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen tog i målet AD 2021 nr 57 ställning till om åklagarens anställning ändrats i grunden på ett sådant sätt att arbetsgivaren genom omplaceringen skiljt honom från anställningen i strid med anställningsskyddslagen – trots att något formellt beslut om avskedande eller uppsägning inte tagits. Domstolen kom fram till att omplaceringen skett inom ramen för åklagarens arbetsskyldighet och att den därmed var tillåten.