Är svenska bolag förberedda för ökade affärer med Iran?

Den 16 januari 2016  lättades de sanktioner mot Iran som rör landets kärnenergiprogram. Därmed träder Iran åter in på den globala ekonomiska scenen. Vad innebär detta ur exportkontrollhänseende och vad bör svenska företag tänka på?

Carolina Dackö, Head of Export Control hos Vinge, kommenterar.

- Ur ett globalt perspektiv är lättnaderna mot Iran en stor händelse. Genom sanktionslättnaderna öppnas nu en stor uppdämd marknad för handel. Stora summor pengar, som under sanktionerna har varit frysta, kan nu användas. Iran har historiskt varit en stor handelspartner vad gäller svenska industriprodukter och svenska och tyska bolagsnamn har ett mycket gott anseende i Iran. Många industrier är eftersatta och den första vågen av handel förväntas gälla reparationer och reservdelar till existerande infrastruktur.

Vilka möjligheter och risker ser du för bolag som vill gå in i Iran?

- Det finns stora möjligheter för bolag som vill gå in i Iran, men det finns också risker. Kortsiktigt är den största risken att man bryter mot gällande sanktioner eller exportkontrollregler, genom att man handlar med personer eller företag som finns kvar under sanktioner, att man exporterar varor som är belagda med exporttillstånd, eller att det finns en koppling till USA (amerikanska medborgare, US dollar, eller att man handlar med amerikanska varor). Det finns även risk att din bank i Sverige inte accepterar betalningar från affärspartnern eller dennes bank. Detta kan man undvika genom att ta fram en intern process och gå igenom alla steg innan man påbörjar eller ger klartecken. Ett viktigt steg är att man granskar sin affärspartner, vem som äger och kontrollerar bolaget som man avser att handla med. I den processen bör man även beakta de närliggande riskerna för korruption.

Ser du några risker i det längre perspektivet?

- I det lite längre perspektivet finns den större risken att Iran inte följer avtalet och att sanktioner återinförs genom så kallad snap-back. Det är då bra om man har tagit höjd för det i avtalen med sina iranska affärspartner. Dessutom kan det geopolitiska läget förvärras och andra sanktioner införas eller utvidgas, så att det återigen blir svårt att handla med Iran. Ett bra råd är att utse en person i den interna processen som är nära affären, som kan sanktionerna och kan följa den dagliga utvecklingen som är svår att förutsäga på lång sikt, inte minst på grund av kriget i Syrien och Irans konflikt med Saudi Arabien. Även om man kan handla med Iran just nu spelar det politiska läget stor roll i besluten om de långsiktiga investeringarna.

Hur vill du kommentera medias bild av sanktionslättnaderna mot Iran?

- Sammanfattningsvis, kan man säga att media inte har varit helt rättvis när man säger att det nu är fritt fram att handla med Iran. Det är viktigt att komma ihåg att avtalet gäller i tio år och att det är mer korrekt att tala om sanktionslättnader än att sanktioner har hävts. Det är först om tio år som sanktionerna på FN-nivå kommer att hävas helt. Om Iran under denna period bryter mot avtalet kan sanktionerna snabbt återinföras.
 
- En annan mycket viktig aspekt är att USA inte har lättat sina sanktioner för amerikanska företag, utan endast lovat att lätta sanktioner som skulle kunna träffa icke-amerikanska bolag utanför USA.  Vi ser också att EU-banker på grund av detta fortfarande är mycket restriktiva med att handla med Iran och ställer relativt omfattande krav på sina kunder för att få ta emot betalning från Iran. Slutligen, men likväl viktigt att veta, är att det fortfarande finns sanktioner mot Iran på grund av Irans brott mot mänskliga rättigheter. Dessa sanktioner berörs inte alls av avtalet och kommer fortfarande att gälla. Dessutom finns sanktioner mot terroristorgansationer, inte minst al-Qaida och ISIS, vilka kan ha kopplingar med Iran.

Vilka är dina konkreta råd till företag som vill börja exportera till Iran nu?

- Inför en affär behöver man gå igenom en del steg och ställa sig några viktiga frågor. Vem handlar vi med? Det finns fortfarande förbud att handla med vissa personer och företag, inklusive banker och organisationer. Vad kommer vi exportera? Vissa produkter, mjukvara och teknologi kräver exporttillstånd. Hur får vi betalt? Många banker ställer krav på att man visar interna kontroller innan man får ta emot betalningar. Dessutom bör man avskärma transaktionen från all amerikansk inblandning.

Bakgrund
Sanktionerna mot Iran nådde sin kulmen 2012 när EU införde restriktioner mot olja och olje-industrin och förbjöd banköverföringar, och sedan dess har Iran fått stå utanför världsekonomin. EU, USA, Kina och Ryssland förhandlade gemensamt fram avtalet (JCPOA, Joint Comprehensive Plan of Action), som även säkerställts med en FN resolution. Detta visar även att sanktioner numera ses som ett effektivt verktyg att påverka och tvinga fram förändring. I detta fall har man lockat med sanktionslättnader för att få Iran att komma till förhandlingsbordet och gå med att anpassa sitt kärnenergiprogram och tillåta inspektioner.