Svenska Byggnadsarbetareförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd för sin medlems räkning med påstående om att arbetsgivaren upprättat en falsk uppsägningshandling. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade gjort det åtminstone övervägande sannolikt att uppsägningshandlingen var äkta och styrkt att arbetstagaren överlämnat den till arbetsgivaren. Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan skulle därmed avslås.
Arbetsdomstolens dom berör frågan om en snickare har sagt upp sig själv eller inte. Som huvudrubriken antyder belyser målet frågan om bevisbördans placering vid påstående om en förfalskad uppsägningshandling. Målet får anses befästa vad som tidigare utmejslats i praxis, nämligen att arbetsgivaren har bevisbördan för, och beviskravet att göra det övervägande sannolikt, att en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original är äkta.
Svenska Byggnadsarbetareförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd för sin medlems räkning med påstående om att arbetsgivaren upprättat en falsk uppsägningshandling, vilket i förlängningen skulle ses som ett avskedande av arbetstagaren. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hävdade att arbetstagaren överhuvudtaget inte hade överlämnat uppsägningshandlingen till arbetsgivaren och inte heller varit på plats hos arbetsgivaren dagen då uppsägningen, enligt arbetsgivarens påstående, ägt rum. Å ena sidan ifrågasatte arbetstagaren inte att det var hans underskrift på handlingen, men påstod att han inte undertecknat handlingen utan sannolikt hade hans underskrift klippts in från någon annan handling som han undertecknat under anställningen. Å andra sidan förnekade arbetsgivaren att uppsägningshandlingen var förfalskad och invände att arbetstagaren, vid ett personligt möte på arbetsgivarens kontor, överlämnat den egenhändigt undertecknade uppsägningshandlingen till arbetsgivaren.
Arbetsdomstolen tog utgångspunkt i tidigare praxis från Högsta domstolen och framhöll att arbetsgivaren har bevisbördan för att en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling som kan uppvisas i original är äkta. I en sådan situation är det upp till arbetsgivaren att göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta, vilket i jämförelse med styrkt är en lättnad i beviskravet. Lättnaden beror på att uppvisandet av originalhandlingen i sig har en bevisverkan. Arbetsdomstolen framhöll även att det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att handlingen har överlämnats av arbetstagaren. Arbetsgivaren ska styrka att arbetstagaren överlämnat handlingen till arbetsgivaren. På motsvarande sätt har en arbetstagare som påstår att en arbetsgivare åberopat en förfalskad uppsägningshandling bevisbördan för att handlingen är förfalskad samt för att arbetsgivaren åberopat handlingen med kännedom om förfalskningen. I nyssnämnda fall är beviskravet, för arbetstagaren, att det ska vara styrkt.
Med stöd av den relativt omfattande muntliga bevisningen samt viss skriftlig bevisning som lades fram av arbetsgivaren i målet fann Arbetsdomstolen att arbetsgivaren uppfyllt sin bevisbörda. Bevisningen bestod bland annat i att flera arbetstagare hos arbetsgivaren vittnat om att arbetstagaren var på kontoret och överlämnade uppsägningshandlingen den aktuella dagen samt att en bekräftelse på uppsägningen upprättats, undertecknats och skickats till arbetstagaren. Deras uppgifter fick även stöd av den bekräftelse på uppsägningen som åberopats samt ett lönebesked för arbetstagaren avseende april månad på vilken det antecknats ”slutlön”. Arbetsdomstolen slog alltså fast att arbetsgivaren uppfyllt sin bevisbörda genom att ha gjort det åtminstone övervägande sannolikt att uppsägningshandlingen var äkta samt att ha styrkt att arbetstagaren överlämnat handlingen till arbetsgivaren. Arbetsdomstolen fann vidare att arbetstagarens uppgifter gällande överlämnandet av uppsägningshandlingen på arbetsgivarens kontor inte var särskilt detaljerade och att det som arbetstagarsidan framfört och fört bevisning kring inte förtog värdet av arbetsgivarens bevisning.
