Nyhet

Brexit kräver omfattande förberedelser hos svenska företag

Svenska företag med exponering gentemot Storbritannien kommer att påverkas av Brexit. Hur ett enskilt företag berörs beror på företagets verksamhetsområde. Gemensamt för de flesta företag är att konsekvenserna av Brexit och det brittiska utträdet blir omfattande, på både kort och lång sikt. Därför är det nödvändigt att analysera hur Storbritanniens utträde kan påverka den egna verksamheten. Först då blir det möjligt att beakta vilka risker och möjligheter företaget kan komma stå inför.

Den 23 juni 2016 röstade Storbritannien för att lämna den Europeiska Unionen. Det brittiska beslutet att lämna EU har lett till osäkerhet, spekulationer och en rad frågor kring vad resultatet ska utmynna i. Efter långa och svåra förhandlingar har ett utträdesavtal förhandlats fram som är ämnat att hantera hur parterna ska gå skilda vägar. Avtalet är en förutsättning för ett ordnat brittiskt utträde, men avtalets status är i nuläget oklart. Det finns en påtaglig risk för att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan ett avtal och med mycket allvarliga konsekvenser som följd. Några egentliga förhandlingar om hur framtida relationer mellan EU och Storbritannien ska hanteras har ännu inte påbörjats. Däremot går det redan idag att göra en bedömning av vilka alternativ som kan anses vara möjliga.  

Svenska företag med någon form av exponering gentemot Storbritannien kommer att påverkas av Brexit och i många fall kan dessa konsekvenser bli betydande. Hur ett enskilt företag blir berört är givetvis beroende av företagets verksamhetsområde. Men gemensamt för de flesta företag är att konsekvenserna av Brexit och det brittiska utträdets inverkan på både kort och lång sikt blir omfattande. Utöver helt nya regelverk som är avsedda att hantera relationen mellan EU och Storbritannien kommer Brexit också att innebära förändringar inom EU. För att hantera dessa förändringar är det nödvändigt för företag att analysera hur Storbritanniens utträde ur EU kan påverka den egna verksamheten. Genom ökad förståelse blir det möjligt att beakta de risker och de möjligheter som följer med utträdet.

Långtgående konsekvenser

De allra flesta affärsrelationer som på något vis involverar Storbritannien kommer att påverkas av Brexit. Konsekvenserna av ett brittiskt utträde kan bli mycket långtgående och beröra i princip samtliga delar av ett företags dagliga verksamhet:

  • Export och import av alla former av varor och tjänster, däribland alla import- och exporttillstånd, tullfrågor och ursprungsregler.
  • Datahantering, inklusive överföring av personuppgifter.
  • E-handel.
  • Överföring av alla former av tillgångar.
  • Moms och andra skattefrågor.
  • Konkurrensregler, inklusive frågor avseende statsstöd och offentlig upphandling.
  • Finansiella tjänster, inklusive försäkringsfrågor.
  • Olika former av myndighetstillstånd som krävs för verksamhet på den brittiska marknaden – exempelvis vid exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden (s.k. dual use products).
  • Immateriella rättigheter. 
  • Verksamhetsreglering i bred bemärkelse, allt från telekom- och pharmareglering till regler gällande import och export av avfall.

För företag med någon form av exponering mot Storbritannien innebär det i sin tur konsekvenser för klienter, kunder, leverantörer, underleverantörer och andra relationer som har betydelse för företagets verksamhet. Inte minst kan alla de kontrakt som ett företag har ingått med en brittisk motpart komma att beröras. Exempelvis kan följande aspekter komma att påverkas:

  • funktionen av supply chains,
  • tolkning av kontrakt som påverkas av EU-reglering,
  • givna tillstånd från myndigheter som följer av EU-reglering, 
  • reglering som ligger till grund för den pågående verksamheten,
  • dataöverföring,
  • krav på export- eller importtillstånd,
  • skatteplanering,
  • arbets- och verksamhetstillstånd.

Utöver de omedelbara effekter som Brexit kan medföra för Sveriges relation till Storbritannien innebär det brittiska utträdet också en förändring av EU. Sveriges främsta bundsförvant och försvarare av frihandel är på väg att lämna en organisation som riskerar att bli mer protektionistisk och mer byråkratisk. Det går tvärtemot det som många svenska företag önskar. 

Dessutom kan dessa konsekvenser komma att inträffa inom en väldigt snar framtid. Om Storbritannien lämnar EU 29 mars utan ett utträdesavtal – ett ”no deal scenario” – står vi inför en förödande utveckling. Även ett ordnat utträde kan få långtgående följder och det är inte mycket tid som står till förfogande. Förberedelsearbete måste påbörjas, eller intensifieras, snarast möjligt.

Förberedelser i tre steg

För att undvika ett katastrofalt scenario för den egna verksamheten är det nödvändigt för samtliga företag som är exponerade mot Storbritannien att hantera den förändring som Brexit kan komma att innebära. Det är nödvändigt att förstå följderna och att förbereda sig för den risk eller möjlighet som Storbritanniens utträde ur EU medför. Det finns tre övergripande steg att förhålla sig till i förberedelsearbetet.

  1. Den exponering som företaget har gentemot Storbritannien måste analyseras. Det kan tyckas vara självklart att ett företag är väl medvetet om denna exponering, men det kan många gånger vara en långt mer omfattande fråga än vad det kan verka. Alla ingångna kontrakt som påverkas av förhållandet till Storbritannien bör gås igenom, inklusive relationer till kunder, leverantörer, rådgivare och försäkringsgivare. Alla planerade avtalsrelationer, investeringar och liknande verksamhet bör också gås igenom. 

    Utöver detta är det nödvändigt utvärdera indirekt påverkan på företagets relation till Storbritannien. Exempelvis bör företag se över alternativ till exempelvis leverantörer och underleverantörer utanför Storbritannien. 

    En annan aspekt är den strategiska bedömningen av exponering gentemot Storbritannien på längre sikt. I denna analys ingår bl.a. en granskning av vad företaget måste ta hänsyn till i de kontrakt som skrivs på 5 eller 10 år för att säkra långsiktigheten och se till vilka alternativ som erbjuds på andra håll inom EU eller i länder med vilka EU har handelsavtal. 
     
  2. Efter att ha analyserat och bedömt den exponering som företaget har gentemot Storbritannien måste den sättas i relation till relevanta regelverk. I detta fall handlar det i stor utsträckning om EU-rätten, vilket också är de regler som kommer att påverkas direkt av det brittiska utträdet. Delar av denna reglering har olika bestämmelser för länder inom EU och andra regler för länder utanför EU. För relationen till Storbritannien kan dessa förändringar få stora konsekvenser. Det förekommer också att delar av den reglering som företagen idag lever efter inte har några bestämmelser för länder utanför EU. I de fallen kommer förhållandet att helt ersättas av annan form av reglering. Härutöver kan vidare komparativ analys behöva göras för hur frihandelsavtal som EU ingått påverkar exponering gentemot Storbritannien, vilket kan få stor betydelse avseende supply chains. 

    En rättslig analys av regelverket och hur detta påverkar reglering av verksamheten, kontrakt och tvister är givetvis helt avgörande för företaget samt en central del i det förberedelsearbete som krävs.
     
  3. Det tredje steget i det arbete som företagen behöver vidta är att bedriva påverkansarbete gentemot parterna som ska förhandla om hur framtida relationer mellan EU och Storbritannien ska se ut. Detta förhållande kommer att bli avgörande för företagens verksamhet i och gentemot Storbritannien. Det går att påverka både den svenska och brittiska regeringen och även EU (Kommissionen) för att på så sätt driva på en utveckling som gynnar den egna verksamheten. I Storbritannien är detta påverkansarbete vanligt förekommande och en av anledningarna till varför den brittiska regeringen har insett allvaret och förstått hur viktigt företagens intressen är. 

    För mindre och medelstora företag som kan sakna resurser till att agera i syfte att påverka regeringen kan talan föras av intresseorganisationer som exempelvis någon av handelskamrarna eller Svenskt Näringsliv.

 

Vid frågor vänligen kontakta:

Erik Lagerlöf, adj. professor,
Biträdande jurist, EU‑ och konkurrensrättsgruppen,
+ 46 (0)70 714 31 66, erik.lagerlof@vinge.se