Den 18 november 2022 avslutades COP27 i Sharm El Sheikh, Egypten, med ledare från 190 länder. 1,5-gradersmålet stod här högt på agendan, liksom arbetet för att stödja de utvecklingsländer som är särskilt sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter. Bland EU:s främsta prioriteringar inför mötet stod påskyndandet av utfasningen av kol, samt slopandet av ineffektiva subventioner till fossila bränslen.
Innan konferensen framförde FN att den nuvarande globala klimatpolitiken pekar mot en ökning på 2,8 grader av medeltemperaturen innan 2030, och att det arbete som har gjorts sedan COP26 hölls i Glasgow förra året inte är tillräckligt, utan gör det svårt att uppnå Parisavtalets fastställda mål om högst 1,5 graders ökning av medeltemperaturen.
COP26-överenskommelsen och EU:s prioriteringar inför COP27
Under COP26 som hölls i Glasgow beslutades det, för första gången, att regler skulle inkluderas om utfasning av fossila subventioner och kolanvändning. EU presenterade även den globala utfästelsen om metan som innebär att deltagande länder åtagit sig att reducera sina utsläpp av metangas med 30% fram till 2030, jämfört med 2020 års nivåer. Vidare utlovades ett årligt stöd för utvecklingsländer för sin klimatomställning.
EU:s topprioriteringar inför COP27 var bland annat att påskynda utfasningen av kol och att slopa ineffektiva subventioner till fossila bränslen samt att fastställa vilka ytterligare åtgärder som krävs för att 1,5-gradersmålet ska kunna uppfyllas. EU har haft en stark ambition om att påskynda sitt arbete avseende klimatanpassningen, där bl.a. de nya paketen på EU-nivå, såsom EU:s gröna giv och Fit for 55-paketet, syftar till att uppnå detta mål. Som världens största bidragsgivare till den internationella klimatfinansieringen, ville EU även uppmuntra andra givare att öka sina bidrag för att det samlade målet på 100 miljarder US-dollar i stöd till klimatanpassning ska nås senast 2023.
COP27-överenskommelsen
Efter långa förhandlingar presenterades COP27-överenskommelsen enligt vilken konferensens deltagarländer, för första gången, enades om att inrätta en fond för skador och förluster för utvecklingsländer som fallit offer för de naturkatastrofer och extremväder som orsakats av rikare länders ökade utsläpp. Överenskommelsen föreskriver dock inte hur fonden ska finansieras och vilka länder som kommer ta del av den. Överenskommelsen inkluderade även mindre åtaganden, såsom ökad finansiering för brandförsvar och vattenskydd vid vägar. EU ingick även partnerskap med bl.a. Kazakstan och Namibia som syftar till att bygga upp en säker och hållbar försörjning av råvaror, raffinerade material och förnybar vätgas för att stödja den gröna och den digitala omställningen i parternas ekonomier. Vad gäller 1,5-gradersmålet, presenterades inga ytterligare åtaganden - deltagarländerna uppmanas istället att påskynda utbyggnaden av utsläppssnåla energisystem, samt att påskynda nedskärningen av kol och utfasningen av ineffektiva subventioner för fossilbränslen, vilket fastslogs under COP26.
Mottagande
Ursula von der Leyen beskriver COP27 som ett litet steg mot klimaträttvisa men att mycket mer krävs för vår planet. Inrättandet av fonden för förluster och skador har mottagits väl, även om EU tidigare har varit tveksam till en sådan fond med hänvisning till den ström av rättsliga anspråk som kan följa. EU gick till slut med på att inrätta fonden, under förutsättning att alla länder uppdaterar och styrker sin klimatpolitik för att uppnå minskade utsläpp.
Det faktum att inga fler åtaganden om minskade utsläpp och uppfyllandet av 1,5-graders-målet fastslogs har kritiserats starkt, inte minst från EU och USA, som menar att det därmed kommer att bli svårt att uppnå 1,5-gradersmålet, särskilt eftersom länder med större utsläpp, såsom Kina, inte blir skyldiga att minska sina utsläpp. Underlåtandet att inkludera starkare åtaganden gällande utfasningen av användandet av kol kritiserades bl.a. av Kommissionens vice ordförande Frans Timmermans som menar att EU:s tydliga mål om utfasning, som stöttats av över 80 länder inklusive Indien, inte reflekteras i COP27-överenskommelsen.
Deltagarländerna kritiseras vidare för att inte ha uppdaterat sina nationella klimatmål och att det motstånd som uppstod under COP26 mot att inkludera tydliga åtaganden gällande utfasning av fossilbränslen kvarstår. Exempelvis kritiseras användningen av begreppet ”utsläppssnåla system” i de, i överenskommelsen, fastställda uppmaningarna om nedskärning av fossila bränslen, då detta anses vara en diffus formulering jämfört med de starka och tydliga åtaganden som krävs för att uppnå 1,5-gradersmålet. Kritiker har framfört att detta begrepp kan komma att användas som ett kryphål för uppbyggandet av fossilbränsleprojekt, vilket går emot den vägledning som FN:s klimatpanel har presenterat. I synnerhet har oro uppstått kring att detta begrepp kommer att gör det möjligt för gasproducenter att klassificera naturgas som ett omställningsbränsle (”transition fuel”) istället för fossilbränsle, då användningen av naturgas inte bidrar lika mycket till den globala uppvärmningen som t.ex. kol, och skulle därmed kunna anses vara utsläppssnål.
Vägen framåt och COP28
Trots att EU:s delvisa besvikelse över COP27:s resultat, då deras topprioriteringar inte fick ett tillräckligt stort utrymme i överenskommelsen, finns det fortfarande ambitioner att fortsätta arbetet med att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål, bland annat genom antagandet av EU:s gröna giv och Fit for 55%-paketet. På nästa års klimatmöte i Dubai förväntas fonden om skador och förluster för utvecklingsländer prioriteras, och deltagarländerna väntas komma överens om hur den ska finansieras och vilka utvecklingsländer som kommer få ta del av den.
