Vid årsskiftet introducerades etableringsjobben, en ny kollektivavtalad tidsbegränsad anställningsform som är delvis statligt subventionerad och som bland annat syftar till att få de som står långt ifrån arbetsmarknaden i anställning. Vilka branscher och yrken som öppnas upp för etableringsjobben styrs av kollektivavtal på förbundsnivå.
Etableringsjobben syftar till att öka möjligheterna för nyanlända och långtidsarbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som de ska underlätta för företagens kompetensförsörjning. Vid årsskiftet trädde nödvändiga regeländringar i kraft och ett flertal centrala kollektivavtal har tecknats mellan arbetsmarknadens parter som möjliggjort etableringsjobben. Kollektivavtalen styr inom vilka yrken det är möjligt att anställa i den nya anställningsformen och arbetsgivare behöver därför vara bundna av kollektivavtal på central nivå för att möjliggöra etableringsjobb. I april i år meddelade regeringen att den första anställningen hade gjorts i ett etableringsjobb.
En anställning i ett etableringsjobb varar i högst två år. Därefter är förhoppningen att arbetstagaren ska erbjudas tillsvidareanställning, då denna övergång av anställningsform inte sker automatiskt. Under anställningen får arbetstagaren en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten. Lönen som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren under 2024 är 7 563 kronor i månaden (exklusive arbetsgivaravgifter och sociala avgifter). Utöver detta får arbetstagaren ersättning från Försäkringskassan. Sammanlagt motsvarar lönen och ersättningen den lägstalön som finns i kollektivavtalet.
I regeringens höstbudget öronmärktes 2,4 miljarder kronor för att täcka statens del av lönekostnaden för etableringsjobben mellan 2024 och 2026.
