Ett steg närmare en AI-förordning – vad händer nu?

Kommissionens förslag

I april 2021 presenterade kommissionen sitt förslag till en förordning om harmoniserade regler för AI inom EU, den s.k. AI-förordningen. Den föreslagna regleringen syftar till att säkerställa att AI-system som tillhandahålls och används på unionsmarknaden är säkra och förenliga med befintlig EU-lagstiftning. Regleringen är också ett led i att säkerställa rättssäkerhet i fråga om AI-system för att underlätta investeringar och innovation inom AI. Förordningen syftar vidare till att främja utvecklingen av en inre marknad för laglig, säker och tillförlitlig användning av AI och att förhindra uppdelningar av marknaden.

Kommissionens förslag till förordning följer en riskbaserad metod där AI-system delas in i olika riskkategorier: oacceptabel risk, hög risk, begränsad risk och minimal (eller ingen) risk. AI-system som medför en oacceptabel risk föreslås vara helt förbjudna, medan högrisksystem ska vara föremål för tillsyn och registrering (CE-märkning) innan de får tillhandahållas på marknaden. AI-system med begränsad risk ska omfattas av vissa särskilda transparenskrav. AI-system som medför minimal eller ingen risk ska kunna användas utan begränsningar.

Mer information om kommissionens förslag

Rådets ståndpunkt

I december 2022 antog Rådet, ministrar från EU:s medlemsstater, sin gemensamma ståndpunkt om kommissionens förslag till AI-förordning. Rådets version innebär vissa förtydliganden och justeringar jämfört med kommissionens förslag, exempelvis gällande definitionen av AI-system, vilka AI-metoder som ska vara förbjudna och vilka krav som ska gälla för AI-system med hög risk.

Mer information om Rådets ståndpunkt

Europaparlamentets ståndpunkt

Den 11 maj 2023 antog Europaparlamentets ansvariga utskott med stor majoritet sin ståndpunkt om kommissionens förslag till AI-förordningen.

Idag, den 14 juni röstades ståndpunkten igenom i plenum – även denna gång med stor majoritet. Europaparlamentets version innebär (liksom Rådets verion) flera justeringar jämfört med kommissionens förslag. Exempelvis följande:

• Utvidgande av listan över vilka AI-system som ska anses medföra en oacceptabel risk och därför ska vara helt förbjudna.
• Utvidgande av bedömningsgrunderna för vilka AI-system som ska anses utgöra en hög risk. De föreslagna ändringarna antas medföra att fler AI-system omfattas.
• Särskilda transparenskrav för AI-system för allmänna ändamål (s.k. general purpose AI), såsom ChatGPT.
• Stärkta möjligheter för medborgare att lämna in klagomål angående AI-system och att få förklaringar till beslut med betydande påverkan på medborgarens grundläggande rättigheter som fattats av högriskförklarade AI-system.

Mer information om Europaparlamentets ståndpunkt

Vad händer nu och när kan vi förvänta oss en antagen förordning?

Antagandet av Europaparlamentets ståndpunkt innebär att förhandlingarna om en slutlig version av lagstiftningsförslaget kan inledas mellan kommissionen, Rådet och Europaparlamentet, ett s.k. trilogmöte. Enligt Europaparlamentets pressmeddelande ska förhandlingarna med Rådet om den slutliga utformningen av lagen inledas senare idag (den 14 juni 2023).

Det är svårt att uppskatta hur lång tid förhandlingarna i trilogen kommer att ta och det varierar mycket. Med tanke på lagstiftningsförslagets relevans är förhandlingarna sannolikt prioriterade men samtidigt kan förhandlingarna riskera att dra ut på tiden med tanke på att reglering av AI är en het politisk fråga. Troligen nås en överenskommelse tidigast under 2024. När förordningen väl antagits, träder den i kraft och blir gällande lag i EU:s samtliga medlemsstater.

Vinge bevakar utvecklingen av förhandlingarna och steg framåt i lagstiftningsprocessen. Har du frågor under tiden är du välkommen att höra av dig till oss.