I maj 2022 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om REPowerEU-planen. Planens syfte är att förändra Europas energisystem genom att få EU:s beroende av ryska fossila bränslen att upphöra, samt att tackla klimatkrisen. Efter höstens lagstiftningsprocess har rådet godkänt paketet, vilket innebär att RePowerEU-planen nu har antagits. Det är nu upp till varje medlemsstat att vidta åtgärder inom ramen för planen.
Den 21 februari 2023 antog rådet formellt den ändringsförordning som inkluderar REPowerEU-kapitel i Faciliteten för återhämtning och resiliens. De nya reglerna har nu trätt i kraft och förväntas få stor betydelse för utformningen av det europeiska energisystemet under de kommande åren. Vinge har i tidigare artiklar, se här och här, redogjort för lagstiftningsprocessen och de åtgärder som kommer att ingå i REPowerEU-planen, där olika åtgärder för energibesparingar, snabbare införande av förnybara energikällor och diversifiering av energiförsörjningen står i fokus. Det är ännu oklart vilka nationella åtgärder som kommer att införas i Sverige och hur det kommer påverka företagen inom energibranschen. Företag kommer inte kunna ansöka om stöd direkt under REPowerEU-planen, då det är Sverige som medlemsstat som är mottagare av medlen som frigörs genom planen. För närvarande pågår arbetet med utformningen av den svenska planen. Den reviderade planen ska lämnas till Kommissionen som har två månader på sig att godkänna den, varefter Rådet har en månad på sig att göra detsamma. Vi kommer att bevaka vilka stödåtgärder som införs på nationell nivå.
Syftet med planen, som kompletterar det så kallade ”Fit for 55”-paketet, är att stärka EU:s strategiska oberoende genom att bredda den europeiska energiförsörjningen. EU siktar således på att fasa ut beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har medfört att EU vill förändra det europeiska energisystemet såväl ur ett säkerhetspolitiskt som ur ett klimatpolitiskt perspektiv. Medlemsstater uppmanas, inom ramen för REPowerEU-planen, att stödja åtgärder som ålägger industrin att fasa ut användningen av fossila bränslen och öka användningen av bränslen med låga koldioxidutsläpp. Vidare ska användningen av förnybart väte och andra förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung inom industrin uppmuntras.
REPowerEU-planen slår fast att medlemsstaterna nu ska integrera ett nytt REPowerEU-kapitel i sina nationella återhämtning- och resiliensplaner (RRP). Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), som är EU:s återhämtningsinstrument för att mildra de ekonomiska konsekvenserna efter covid-19-pandemin, är huvudinstrumentet under REPowerEU-planen. RRF-förordningen har ändrats för att medlemsstaternas REPowerEU-kapitel ska kunna inkluderas i befintliga RRP.
Syftet är att finansiera viktiga investeringar och reformer som bidrar till att REPowerEU-målen om att stärka unionens strategiska oberoende uppnås, bl.a. genom energibesparingar och diversifiering av energiförsörjningen. De nationella REPowerEU-kapitlen ska överensstämma med de nationella energi- och klimatmål som har antagits i varje medlemsstat och ska vidare uppfylla de klimatmål som fastställs i den europeiska klimatlagen.[1]
Anslag på 20 miljarder euro kommer att göras tillgängliga för att finansiera dessa investeringar och reformer. Finansieringskällorna kommer att utgöras av EU:s innovationsfond samt tillgängliggörande av utsläppsrätter. Medlemsstater kommer att kunna begära extra lånestöd och det kommer vidare att vara möjligt att göra frivilliga överföringar från brexitjusteringsreserven för att ytterligare finansiera nationella reformer och åtgärder.
REPowerEU-planen ska stärka EU:s autonomi genom att bland annat öka diversifieringen av energiförsörjningen och påskynda utbyggandet av förnybara energikällor, samtidigt som det uttryckligen slås fast att unionen inte ska öka sin import av råvaror från tredje länder. Kommissionens målsättning är att autonomin i det europeiska energisystemet ska stärkas, både ur ett strategiskt perspektiv och ur ett hållbarhetsperspektiv, men att detta ska genomföras på ett sådant sätt att den öppna ekonomin skyddas.
REPowerEU-planen understryker därför att bland annat överförings- och distributionssystemen, liksom nät- och ellagringskapaciteten, måste förbättras. Flaskhalsar i energiinfrastrukturen måste hanteras och leveranskedjor av energikällor ska vidare göras motståndskraftiga. Unionens långsiktiga mål är därmed att det europeiska energisystemet ska göras autonomt och vara så icke-beroende, i den utsträckning det går, av tredje länder.
Länk till REPowerEU-planen finns här.
[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag).
