Generaladvokaten har i ett mål inför EU-domstolen kommit med ett förslag till avgörande rörande reglerna om hur EU-företag ska förhålla sig till tredje länders extraterritoriella lagstiftning. Förslaget till avgörande innefattar en relativt långtgående tolkning av förbudet för EU-företag att följa amerikanska sanktioner. Om EU-domstolen i sin kommande dom följer generaladvokaten riskerar detta att medföra omfattande regulatoriska problem för företag framöver.
Det aktuella målet vid EU-domstolen, mål C-124/20, Bank Melli Iran mot Telekom Deutschland, har sin bakgrund i USA:s beslut i maj 2018 att frånträda kärnenergiavtalet (JCPOA) med Iran som ingicks år 2015, varpå USA på nytt började tillämpa sanktioner mot iranska företag. USA:s sanktionsregler tar främst sikte på amerikanska företag och företag i USA som handlar med Iran, så kallade primära sanktioner. Genom sekundära sanktioner kan dock även företag utanför USA, däribland EU-företag, bli föremål för sanktioner om de bedriver handel med iranska företag. Med åberopande av EU-förordningen om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett land utanför EU (förordning 2271/96), stämde Bank Melli Iran det tyska företaget Telekom Deutschland efter att Telekom Deutschland frånträtt ett avtal dem emellan till följd av att de amerikanska sanktionerna återinförts. Frågan i målet vid EU-domstolen rör tillämpningen av dessa EU-regler.
I sitt förslag till avgörande behandlar generaladvokaten utförligt det förbud mot att följa amerikanska sanktioner som återfinns i den aktuella EU-förordningen. Enligt generaladvokaten krävs det inte att en amerikansk myndighet eller domstol ålagt ett europeiskt företag att följa sanktionsreglerna för att detta förbud ska aktualiseras – det räcker att käranden kan visa att avtalsfrånträdet skett på grund av motpartens oro kring dessa regler. I generaladvokatens förslag till avgörande framgår det också att vid en överträdelse av det aktuella förbudet ska nationell domstol i EU förelägga ett EU-företag som frångått ett avtal att återuppta detta, trots risk för sanktioner från USA.
Ett förslag till avgörande är visserligen inte bindande för domstolen, men det ger en indikation på hur EU-domstolen kan komma att avgöra målet. Om EU-domstolen dömer i enlighet med generaladvokatens förslag, kommer de avväganden berörda EU-företag redan måste göra avseende hänsynstagande till amerikanska sanktioner att försvåras ytterligare eftersom EU-förordningen och aktuella amerikanska sanktioner är oförenliga. En översyn av den regulatoriska strategin avseende hur amerikanska och europeiska regler på denna punkt ska hanteras kan komma att krävas.
Generaladvokatens förslag till avgörande återfinns här.
Kontaktpersoner: Martin Johansson och Erik Lagerlöf
