EU-kommissionen har presenterat förslag till direktiv om minimilöner respektive förslag till direktiv om lönetransparens. Enligt EU-parlamentet är många av de minimilöner som i dag finns i de olika EU-länderna inte tillräckliga för att täcka rimliga levnadskostnader.
Arbetsmarknadsområdet har varit en het agendapunkt inom EU de senaste åren och förslag till direktiv om minimilöner respektive direktiv om lönetransparens har varit ett sätt att stärka arbetsmarknaden. Syftet med reglerade minimilöner och krav på lönetransparens är bland annat att minska löneglappet mellan olika kön, skydda arbetstagare och öka incitamenten till att arbeta. Direktiven föreslår reglerade minimilöner i samtliga EU-medlemsstater – antingen genom lagreglerade lägsta löner eller genom kollektivavtal – samt att EU-medlemsstaterna inför metoder för att bedöma när löneskillnader inte är sakliga.
Torsdagen den 11 november 2021 röstade Europaparlamentets utskott i fråga för att införa reglerade minimilöner i hela EU. Coronapandemin har än mer belyst behovet av rättvisa minimilöner. Idag varierar minimilönerna kraftigt inom EU och i flera medlemsländer anses de inte vara tillräckliga för att täcka vanliga levnadskostnader. Det är framförallt inom yrken så som vård och omsorg och städtjänster som minimilöner är vanligast och enligt EU-parlamentet är närmare 60 procent av de personer som har minimilöner kvinnor. Hur lagförslaget påverkar den svenska kollektivavtalsmodellen återstår att se eftersom samtliga arbetstagare i Sverige inte täcks av kollektivavtal samtidigt som Sverige inte heller har en lagstadgad minimilön.
Förutsatt att utkastet till förhandlingsmandat inte bara godkänns av Europaparlamentets utskott i fråga, utan även plenarförsamlingen, är nästa steg att påbörja förhandlingar med rådet om hur lagstiftningen ska utformas.
