Den 14 september 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny förordning om förbud mot produkter tillverkade genom tvångsarbete . Förordningen är en del i EU:s arbete att främja anständiga arbetsvillkor inom alla sektorer och politikområden. Detta i enlighet med en övergripande strategi som riktar sig till arbetstagare på såväl på inhemska marknader som i tredjeländer samt i globala leveranskedjor.
Strategin kommunicerades av Kommissionen i början av året genom ett meddelande om anständiga arbetsvillkor, som ett led i EU:s handlingsplan för sociala rättigheter. Förslaget avser att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning om förbud mot tvångsarbete.
Produkter som tillverkats genom tvångsarbete kommer enligt förslaget inte längre att vara tillåtna på den inre marknaden. Kommissionen föreslår att nationella myndigheter vid överträdelse av förbudet ska kunna besluta att de berörda produkterna dras tillbaka eller inte får exporteras.
Definitionen av tvångsarbete följer International Labor Organisations (ILO) definition och omfattar allt arbete som utförs av en person under hot om bestraffning och som personen inte frivilligt har erbjudit sig att utföra. Förslaget är brett i den bemärkelsen att det innefattar alla produkter inom alla branscher, både importerade, exporterade och inhemskt tillverkade. Förordningen är produktinriktad och tar inte någon särskild hänsyn till små och medelstora företags ekonomiska kapacitet.
Medlemsstaterna ska utse nationella myndigheterna som ska ansvara för förordningens efterlevnad, vilket innefattar en skyldighet att undersöka produkter som misstänks vara tillverkade genom tvångsarbete. Kommissionen föreslår att en platform för koordinering och samarbete mellan medlemsstaterna och Kommissionen sätts upp.
Enligt förslaget ska de nationella myndigheterna i ett första steg, kunna inhämta information om ett företags produktion genom det civila samhället - t.ex. genom skrivelser från enskilda, företag eller föreningar, från andra myndigheter och/eller från en databas, som upprättas genom Kommissionens försorg och som ska informera om risker för tvångsarbete gällande specifika geografiska områden och produkter.
Om en nationell myndighet kommer fram till att det finns skälig anledning att anta att produkter som tillverkats genom tvångsarbete släppts ut på marknaden eller exporterats ska den, i ett andra steg, inleda en undersökning av de berörda produkterna och ekonomiska aktörerna. Myndigheten ska då, kunna begära in information samt genomföra kontroller och inspektioner. Myndigheten ska sedan besluta om det föreligger en överträdelse av förbudet mot produkter tillverkade genom tvångsarbete och, om så är fallet, förena beslutet med ett förbud att släppa ut de berörda produkterna på unionsmarknaden eller att exportera dem samt återkalla produkter som redan släppts ut. Motsätter sig företag att lämna ut information kan beslut om att förbjuda produkter från att släppas ut på marknaden baseras på tillgänglig information från andra informationskällor. Företag ska således inte kunna hindra myndigheter från att stoppa produkter genom att underlåta att lämna ut information.
Enligt förslaget ska medlemsstaterna föreskriva påföljder för bristande efterlevnad av myndigheternas beslut. Påföljderna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Förslaget innebär att företag kommer behöva genomföra skälig due diligence för att säkerställa att överträdelser av förbudet inte ägt rum. Till skillnad från Kommissionens förslag till direktiv som reglerar Corporate Sustainability Due Diligence, kommer även små och medelstora företag att behöva utföra due diligence under förordningen. För att underlätta för små och medelstora företag kommer Kommissionen att upprätta riktlinjer om vad för typ av due diligence som är nödvändig.
Oro har dock uttryckts rörande företags faktiska kapacitet att utreda hela leveranskedjan och den möjliga påverkan på prissättningen av exempelvis råmaterial.
Det har gjorts gällande att förslaget är en reaktion bl.a. på de rapporter som kommit från Kina om att tio tusentals muslimska uigurer från provinsen Xinjiang misstänks vara utsatta för tvångsarbete.
Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Rådet och när dessa antagit sina positioner ska det förhandlas inom ramen för den s.k. trilogen, mellan Parlamentet, Rådet och Kommissionen. Förordningen föreslås börja tillämpas 24 månader efter ikraftträdandet. Kommissionen har inte angett någon tidsram för när förslaget kan tänkas träda ikraft.
Länk till Kommissionens förslag
