EU lanserar vindkraftspaket

Inom ramen för det så kallade ”Fit for 55”-paketet har medlemsländerna sedan tidigare i det reviderade förnybarhetsdirektivet enats om att öka andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning till minst 42,5 % senast 2030 (med en ambition att nå 45 %). Vindkraftspaketet består av två delar, en handlingsplan för vindkraft och ett meddelande om hur EU:s ambitioner för havsbaserad förnybar energi ska förverkligas. Vad som lagts fram syftar till att genom en kraftig ökning av vindkraftskapaciteten bana väg för att målen om förnybar energi nås.

Bakgrunden till att Kommissionen nu lägger fram ett vindkraftspaket är de svårigheter som den europeiska vindkraftsindustrin har stött på de senaste åren, såsom osäker efterfrågan på vindturbiner, hög inflation, stegrande råvarupriser, brist på både råmaterial och kvalificerad arbetskraft, samt långsamma och komplexa tillståndsprocesser för vindkraftsprojekt. Sammantaget har denna utveckling gjort att utbyggnaden av vindkraften ligger klart under den nivå som krävs för att nå målet om 42,5 % förnybar energi till år 2030. Mot denna bakgrund har Kommissionen presenterat följande:

Handlingsplan för vindkraft

• Tillståndsprocesserna för vindkraft ska påskyndas genom främjande av digitalisering och tekniskt stöd till medlemsländerna. Inom ramen för ett nytt initiativ, det så kallade ”Accele-RES”-initiativet, kommer ett digitalt verktyg att vara på plats före årets slut för att stödja medlemsstaterna i tillståndsgivningen. Dessutom, som en del av samma initiativ, tillkommer ytterligare resurser för utbildning samt tekniskt stöd till de nationella myndigheterna. Syftet är att medlemsstaterna ska få bättre möjligheter att hantera tillståndsgivning.
• Medlemsländerna ska före utgången av år 2023 göra konkreta utfästelser om utbyggnad av vindkraftsvolymerna för perioden 2024-2026 och utarbeta planer inriktade på förnybar energi och framförallt vindkraft med ett tidsperspektiv som sträcker sig fram till år 2040.
• Tillgången till finansiering av vindkraftsprojekt ska stärkas. Budgeten för finansiering av grön teknik under Innovationsfonden fördubblas till 1,4 miljarder EUR i syfte att stimulera tillverkningen av bland annat vindturbiner och dess komponenter. Vid kommande ansökningsomgångar kommer vindkraftsprojekt att ha hög prioritet, och vad gäller projektutvecklingsstödet ges förtur till vindkraftsprojekt vid lika meriter. Här kommer rådgivande stöd inriktat på vindkraft finnas tillgängligt från InvestEU:s rådgivningscentrum. Vad gäller statligt stöd har det sedan tidigare aviserats att statsstödsreglerna i kapitlet 2 i den ändrade Tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd (TCTF) skapar ett vidgat utrymme för medlemsländerna att stödja vindkraftssektorn.
• Tillsammans med den Europeiska investeringsbanken utvecklar Kommissionen ett särskilt verktyg för garantier för vindkraftsföretag i syfte att motgarantera bankers kreditexponeringar mot nyckelleverantörer i vindkraftsindustrin. Garantiverktyget kommer att vara på plats inom det kommande halvåret. Målsättningen är att dämpa det finansiella trycket som vindkraftsföretagen upplever bland annat till följd av inflation och räntehöjningar.
• Kompentensutvecklingen stärks genom bland annat utbildningsmoduler med material som ska stödja utvecklingen av de färdigheter som är nödvändiga för att vidmakthålla kunnandet på marknaden. Satsningen riktar särskilt in sig på kvinnor, unga och äldre. Till detta kommer åtgärder för att vidareutbilda och omskola arbetstagare. Kommissionen föreslår därför bland annat särskilda akademier som ska utvecklas i syfte att möta företagens efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, där en akademi särskilt kommer att vara förbehållen vindkraftsindustrin. Målet är att varje akademi under en treårsperiod ska utbilda 100 000 elever.
• De europeiska vindkraftsföretagens konkurrenskraft ska stärkas och deras tillträde till utländska marknader förbättras. Kommissionen signalerar att TCTF kan komma att förlängas (förbi 2025) vilket ger medlemsstaterna förbättrad möjlighet att utnyttja möjligheterna att stödja utvecklingen på vindkraftsområdet. Vidare kan Instrumentet för offentlig internationell upphandling komma att användas av Kommissionen i syfte att utvidga marknaden för europeiska aktörer som säljer vindkraftsrelaterade varor och tjänster. I pågående förhandlingar om internationella handelsavtal driver Kommissionen också frågan om att inkludera bestämmelser om relevanta frågor för vindkraftssektorn, bland annat vad gäller energi och råvaror. Målet är att minska riskerna för vindkraftsföretagen rörande leveranskedjor och stärka det strategiska oberoendet.
• För att öka utbyggnaden av vindkraft och tillverkningskapaciteten i EU uppmanar Kommissionen medlemsstaterna och företrädare för vindkraftsindustrin att före utgången av år 2023 göra frivilliga åtaganden som en del av en EU-stadga för vindkraft. Syftet är att snabbt genomföra åtgärder från Kommissionen, medlemsstaterna och industrin. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsländerna och industrin för att utveckla de exakta åtagandena.

Skydd mot otillbörliga metoder som gynnar utländska tillverkare av vindkraftverk

En central del av handlingsplanen utgörs av en uppmaning till EU:s vindkraftsföretag att samarbeta med Kommissionen i syfte att övervaka otillbörliga metoder som gynnar utländska tillverkare av vindkraftverk. Kommissionen understryker att den, när det är motiverat, kommer att tillämpa EU:s handelspolitiska skyddsinstrument, såsom antidumping- och antisubventionsförordningarna. Vidare kan vindkraftsbolag som tar emot utländska snedvridande subventioner bli föremål för åtgärder under Förordningen om utländska subventioner (”FSR”). Kommissionen uppmanar branschen att komma in med bevis på misstänkta illojala metoder. Kommissionen framhåller också att den till fullo kommer att utnyttja samarbetsmekanismen under förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar (FDI-förordningen) för att förhindra eventuella hot mot säkerhet och allmän ordning i samband med utländska investeringar i EU:s vindkraftsindustri.

Meddelande om havsbaserad förnybar energi

Kommissionen pekar i sitt meddelande om havsbaserad förnybar energi ut området som avgörande för att nå de klimat- och energimål som satts till år 2030 och 2050,  samt minska unionens beroende av importerade fossila bränslen. Flera åtgärder och initiativ som är relevanta för företag i vindkraftssektorn anges. Några exempel är:

• Kommissionen kommer att ta fram en vägledning för hur man ska göra kostnadsnyttoanalyser och fördela kostnaderna för gränsöverskridande havsnät och energiöar som ska ansluta flera länder och havsbaserade vindkraftsprojekt i syfte att underlätta samarbetet mellan myndigheter och investerare och främja utvecklingen av havsbaserad förnybar energi.
• Kommissionen ska främja samordningen av medlemsländernas planering för utlysningar av havsbaserad förnybar energi på regional nivå inom ramen för de regionala forum som redan finns, såsom till exempel de transeuropeiska energinätverken (TEN-E), samt stärka samarbetet inom ramen för de så kallade Högnivågrupperna. Syftet är att detta ska innebära en ökad förutsägbarhet för kommersiella aktörer, öka attraktiviteten för gemensamma projekt och stimulera investeringar. Den stärkta regionala samverkan ska vidare syfta till att särskilt gynna så kallade hybridprojekt, det vill säga projekt som ansluter havsbaserad förnybar energi till två eller flera medlemsländer via en gemensam elöverföringslänk, som också kan användas för handel med el.
• Kommissionen kommer att stödja forskning och innovation för att utveckla nya och förbättrade teknologier för havsbaserad vindkraft och havsenergi, särskilt flytande vindkraft, cirkulära lösningar och avancerade material i syfte att säkra att EU behåller sitt teknologiska försprång på området. Detta ska bl.a ske inom ramprogrammet Horisont Europa, som har lanserat flera projekt och utlysningar som rör havsbaserad förnybar energi, i synnerhet flytande vindkraft. Även Innovationsfonden stöder utvecklingen av förnybar energiproduktion, där nästa utlysning kommer att ha en storlek på 4 miljarder EUR.

Nästa steg

Vindkraftspaketet föreslår flera lagstiftningsåtgärder som ska antas eller förberedas av Kommissionen i samarbete med medlemsstaterna och andra aktörer. Några av de rättsakter som nämns är följande:

• En dialog mellan Kommissionen och medlemsstaterna ska utmynna i en rekommendation och vägledning som riktar sig till medlemsstaterna i syfte att förbättra, förenkla och harmonisera utformningen av anbudsförfaranden för förnybar energi.
• En genomförandetakt till den s.k. Net-Zero Industry Act som ska införliva bästa praxis för utformningen av anbudsförfaranden för förnybar energi i EU-lagstiftningen. Net-Zero Industry Act, som har till syfte att stödja EU:s industri i övergången till en ekonomi med netto-noll-utsläpp, förväntas antas senast i mars 2024.
• En uppdatering av Kommissionens rekommendation till medlemsstaterna om att påskynda tillståndsgivningen för förnybara energiprojekt och den vägledning som åtföljer rekommendationen, med ytterligare vägledning om frågor som repowering, förenkling av miljöförfaranden eller tillstånd för nät, som ska antas senast i april 2024.
• En analys av cybersäkerhetsrisker som är relevanta för vindenergi-anläggningar och relaterad infrastruktur inbegripet dataskyddsaspekter, i syfte att bedöma om dessa skulle kunna utnyttjas för att skada den ekonomiska säkerheten eller elförsörjningstryggheten i EU. Arbetet med riskbedömningen avses komplettera den befintliga säkerhetsinfrastrukturen, särskilt nätkoden om cybersäkerhet för gränsöverskridande elflöden som planeras att antas under första kvartalet 2024. Den senare fastställer bindande tekniska regler för elnätet i EU och syftar till att integrationen av elmarknaden främjas på ett sätt som stärker cybersäkerheten och tillförlitligheten i elöverföringen. Koden riktar sig till elnätsoperatörer och elproducenter med målsättningen att klargöra minikrav och standarder.
• En eventuell förlängning av den tillfälliga krisförordningen för att påskynda tillståndsgivningen för förnybar energi. Förlängningen ska beslutas av Kommissionen i november 2023 efter en översyn av den nuvarande regleringen som löper ut i mitten av 2024.

Sammanfattning

Vindkraftspaketet är ett viktigt steg för att främja EU:s gröna omställning. Det rör sig om ett paket som, utöver de åtgärder som vidtas generellt inom energisektorn till stöd för utvecklingen av förnybar energi, lägger fram specifika åtgärder för vindkraftsindustrin. För de kommersiella aktörer som bedriver vindkraftsverksamhet är Kommissionens förslag av vikt av flera skäl. Förutsägbarheten för vindkraftsbolagen ska öka och tillståndsgivningen påskyndas. Medlemsländernas planer och utfästelser ska konkretiseras samtidigt som stora satsningar görs på finansieringen och den kompetens som vindkraftssektorn efterfrågar. Havsbaserad förnybar energi, i synnerhet vindkraften, ska främjas genom ökad planering och samordning. Genom vindkraftspaketet söker Kommissionen stödja industrin så att de ska bättre ska kunna planera sina investeringar, attrahera finansiering och utnyttja marknadsmöjligheterna.