Den globala handeln står inför en av sina mest osäkra perioder på länge. Med ett pågående krig i närområdet och en ny administration i Vita huset som bedriver en utmanande utrikespolitik präglad av epitetet ”America First” har osäkerheten aldrig varit större. På handelsområdet har USA nyligen infört kraftiga tullar mot Kanada, Mexiko och Kina och även hotat EU med samma åtgärder. Världen är på helspänn.
Det är viktigt att förstå USA:s drivkrafter bortom retoriken. Det övergripande målet förefaller vara att man vill justera en, som den amerikanska administrationen uppfattar det, orättvis eller ofördelaktig ekonomisk situation. Den nya administrationen får vatten på sin kvarn när det exempelvis visar sig att EU har fyra gånger högre tullar på import av bilar än vad USA har, eller att de andra NATO-länderna inte lever upp till sina finansiella åtaganden.
USA anser sig ha gjort ”dåliga deals” under lång tid. I bakgrunden spökar USA:s statsskuld, som är över 120 % av BNP. Som jämförelse är Sveriges statsskuld runt 30 % av BNP. Detta kan vara grundorsaken till vad som uppfattas som mycket aggressiva åtgärder och hot från den amerikanska administrationen.
Man ska även komma ihåg att sedan 2016 har EU och USA befunnit sig i ett lågintensivt, om än pausat, handelskrig, så en konflikt låg och puttrade även innan den nya presidenten tillträdde.
Det är också intressant att notera att begreppet ”America First” inte är något som MAGA-rörelsen kommit på. Uttrycket härstammar från 1850-talet och har använts flitigt av den amerikanska administrationen från tid till annan, bland annat när man in i det sista försökte hålla sig utanför de två världskrigen.
Med det sagt skiljer sig dagens situation markant från tidigare handelskonflikter. Vi har inte sett något liknande tidigare på det här kaotiska sättet. Relationerna mellan EU och USA har generellt varit långsiktiga och stabila, men nu råder en stor oreda. Dock har båda parter mycket starka incitament att bevara relationen och bedriva handel med varandra. Höga tullar är i det långa loppet knappast fördelaktiga för någon, och detta inser med största sannolikhet även USA. Däremot bör vi nog inse att vi inom de närmsta åren kommer ha en svårare förhandlingspartner, som är mer transaktionsinriktad och mindre sentimental.
För svenska företag är konsekvenserna påtagliga. Tullar kommer att göra varor dyrare, vilket påverkar både exporten till och importen från USA. Särskilt utsatta är branscher som är beroende av den amerikanska marknaden, exempelvis fordonsindustrin.
Samtidigt märks en ökad försiktighet från investerare, vilket ytterligare bidrar till den ekonomiska instabiliteten. Företag måste nu hantera en verklighet där handelsrelationer snabbt kan förändras och risken för plötsliga handelshinder är större än tidigare. Osäkerhet har alltid ett pris.
För att läget ska stabiliseras krävs någon form av politisk överenskommelse mellan EU och USA. Små justeringar kan troligtvis göra mycket och skapa ett närmande mellan parterna, men det är avgörande att förstå de fundamentala drivkrafterna bakom USA:s agerande. USA:s utspel och hot är en typ av förhandlingstaktik.
Två huvudsakliga scenarier kan skönjas på kort och medellång sikt. På kort sikt råder stor osäkerhet. På längre sikt kan en mer transaktionsinriktad förhandlingsstil från USA förväntas.
För att hantera osäkerheten bör svenska företag noggrant analysera konsekvenserna av det rådande handelsläget, men undvika att fatta förhastade beslut. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och göra både kostnads- och nyttokalkyler för olika utfall avseende förändringar i tullnivåerna, där även skatteaspekter inkluderas.
En genomgång av verksamheten som omfattar den interna prissättningen, immateriella tillgångar och leverantörskedjor kan hjälpa företag att identifiera potentiella risker och möjligheter. Vidare är det viktigt att se över avtal och även överväga möjligheten att använda sig av omförhandlingsklausuler. I en avtalssituation är det sällan i någons intresse att avtalet blir synnerligen ofördelaktigt för den ena parten. För vissa företag kan en etablering i USA vara en lösning, medan andra kan gynnas av att bygga upp lager för att hantera eventuella handelshinder.
Det viktigaste är att svenska företag inte fastnar i retoriken utan analyserar situationen objektivt. Det handlar om att vara kylig, analytisk och redo att anpassa sig.
I en värld där handelsrelationer förändras snabbt är det avgörande att svenska företag har en strategi för att hantera osäkerheten. Med rätt förberedelser och en flexibel inställning kan de stå starka även i turbulenta tider.
