I början av november presenterade Europeiska Kommissionen ett förslag om en påskyndad utbyggnad av förnybara energikällor för att påskynda omställningen till grön energi och minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen. I enlighet med Europeiska Rådets slutsatser som framfördes i oktober, menar Kommissionen att den pågående energikrisen kräver omedelbara åtgärder för att införliva delar av REPowerEU-planen, och föreslår därmed en krisförordning som baseras på nödbestämmelsen i artikel 122.1 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF).
Förordningen ska komplettera tidigare nödåtgärder för att påskynda omställningen till grön energi. Förslaget har varit föremål för förhandlingar i Rådet varpå enighet har nåtts bland EU:s energiministrar, men förordningen har inte formellt antagits ännu. Rådet har enats om ändringar i Kommissionens förslag avseende bland annat tidsfrister för tillståndsförfaranden, samt undantag för projekt som rör skydd av kulturarvet och nationella försvarsintressen.
Förordningen omfattar följande tre energiområden; solenergi, förnybara kraftverk, och värmepumpar. Dessa energikällor anses ha effektiva uppvärmningsegenskaper samt låga drift- och installationskostnader vilket anses gynna konsumenter.
Kommissionen föreslår ett betydligt snabbare tillståndsförfarande som i sin tur ska leda till accelererad utbyggnad och installation av solenergiutrustning på bland annat byggnader. Enligt Rådets överenskommelse, ska tidsfristen för tillståndsförfarandet för installation av solvärmeutrustning, under vissa förutsättningar, inte överstiga tre månader. Vidare införs begreppet ”positiv administrativ tystnad” inom tillståndsförfarandet, som innebär att tillstånd anses beviljade om tidsfristen har löpt ut utan att tillståndsgivaren uttalat sig, i syfte att främja och påskynda småskaliga installationer. För att tillståndsförfarandena ytterligare ska förenklas, ska solenergiprojekt för befintliga artificiella konstruktioner under vissa omständigheter undantas från kravet att genomföra vissa miljöbedömningar.
Tillståndsgivningen för uppgradering av projekt som rör förnybar energi ska effektiviseras genom att tidsfristen för tillståndsprocessen begränsas till sex månader och alla relevanta miljöbedömningar inkluderas i processen. Miljöbedömningarna begränsas till att bedöma endast potentiell verkan som följer ändringar av det ursprungliga projektet. Slutligen förenklas processen för nätanslutningar i fall där ökningen i totalkapacitet är mindre än 15 % jämfört med det ursprungliga projektet.
För värmepumpar ska ett accelererat tillståndsförfarande med en tidsfrist på tre månader tillämpas för bergvärmepumpar, samt en månad för värmepumpar med en kapacitet under 50 mW. Rådet har dessutom enats om en förenklad process för nätanslutningar av mindre värmepumpar som inte har kapacitet över 50kW. Förordningen syftar till att påskynda användandet av värmepumpar som bl.a. minskar användningen av gas i värmeförsörjningen. Rådet har även inkluderat möjligheten för medlemsstaterna att undanta vissa områden eller konstruktioner av skäl som rör skydd av kulturarvet, nationella försvarsintressen eller säkerhet.
Projektering, konstruktion och drift av anläggningar för produktion av förnybar energi ska anses vara av övervägande allmänintresse, vilket gör det möjligt att tillämpa en förenklad bedömning av särskilda undantag som föreskrivs i EU:s miljölagstiftning, såsom medlemsstaternas möjlighet att enligt artikel 16.1 i direktiv 92/43, om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, bevilja undantag från bestämmelserna om skydd av arter. Rådet har i sin överenskommelse lagt till en möjlighet för medlemsstaterna att begränsa tillämpningen av dessa bestämmelser till vissa delar av sitt territorium, teknik eller projekt.
Kommissionens förslag har mött kritik från miljöorganisationer som menar att förslaget påskyndar användningen av förnybar energi på bekostnad av nödvändiga miljöskyddsåtgärder, och att det kommer leda till bristande rättssäkerhet, otillräckliga tillstånd och lokala rättstvister. Enligt kritikerna tar de påskyndade tillståndsförfaranden inte hänsyn till de faktiska administrativa, tekniska och ekonomiska utmaningar som finns inom utvecklingen av förnybar energi. I synnerhet menar man att förslaget, genom att fastställa att förnybar energi ska anses vara av ”övervägande allmänintresse”, undergräver genomförandet av miljöbedömningar som bidrar till ett grundläggande skydd för naturen och allmänheten och att förslaget inte reflekterar den solidariska anda som föreskrivs i artikel 122 FEUF. Kommissionen menar dock att det inte finns någon risk härför eftersom förslaget endast rör energislag som inte utgör ett hot mot miljön, såsom solceller på redan existerande eller planerade byggnader och uppgradering av redan existerande kraftverk.
Det är intressant att notera att med Rådets ändringar överensstämmer förordningstexten nu med Rådets allmänna riktlinje för förslaget med ändringar av förnybartdirektivet (direktiv 2018/2001) som diskuteras i den pågående trilogen mellan Rådet, Parlamentet och Kommissionen. Syftet är att tillfälligt redan nu accelerera tillståndsprocesserna för förnybara energikällor fram till dess att det ändrade förnybartdirektivet börjar gälla.
Som ovan nämnt har enighet nåtts bland EU:s energiministrar i Rådet. Det formella antagandet förväntas under Rådets kommande extramöte om energi som kommer äga rum den 13 december. Förordningen kommer att träda ikraft dagen efter offentliggörandet i Europeiska Unionens officiella tidning. Rådet har bestämt att förordningen ska gälla i 18 månader, istället för ett år som föreslogs av Kommissionen, med möjlighet för Kommissionen att förlänga giltighetstiden. Giltighetstiden kommer att vara beroende av ikraftträdandet och genomförandet av ändringarna i förnybartdirektivet (2018/2001).
Läs Rådets pressmeddelande här. Läs Kommissionens förslag här. Läs Rådets överenskommelse här.
