Europeiska Kommissionen har presenterat ett förslag till ny lagstiftning till skydd för journalister och mediebolag samt för bekämpandet av desinformation.
Den 16 september 2022 presenterade Kommissionen ett förslag till en mediefrihetsakt (COM(2022) 457 final). Syftet med förslaget är att skydda mediernas oberoende inom Europeiska unionen samt bekämpa desinformation. Regleringen föreslås bestå av både en förordning och en rekommendation till medlemsstaterna och innehåller bl.a. rättigheter och skyldigheter för mediebolag, upprättandet av en gemensam europeisk medienämnd samt särskilda regler som ska beaktas vid koncentrationer av mediabolag och vid tillhandahållandet av publikmätningar.
Förslaget fastslår mediabolagens rätt att utöva sin verksamhet utan medlemsstaternas involverande. Enligt förslaget ska medlemsstaterna respektera mediabolagens redaktionella frihet och därför inte påverka redaktionella beslut och inte övervaka, sanktionera, spionera eller frihetsberöva redaktörer, journalister eller deras familjemedlemmar. Medlemsstaterna ska även säkerställa att det finns självständiga organ som hanterar klagomål från redaktörer, journalister eller deras familjemedlemmar.
Mediebolag som tillhandahåller nyheter åläggs att vara transparenta rörande sina ägarförhållanden samt att införa lämpliga åtgärder för att säkerställa att redaktörer är fria att ta egna beslut vid utövandet av sin verksamhet samt att de redovisar eventuella intressekonflikter som kan påverka publicerat innehåll.
Kommissionen föreslår vidare att en oberoende europeisk medietjänststyrelse (EBMS) inrättas. EBMS ska bl.a. främja en effektiv och enhetlig tillämpning av den europeiska mediefrihetsakten, avge expertutlåtanden om tillämpningen av medielagstiftningen och avge yttranden om nationella åtgärder och koncentrationer på mediemarknaden. EBMS uppgifter ska generellt vara att ge råd till Kommissionen och samordna arbetet mot bekämpningen av desinformation genom utländsk inblandning och informationsmanipulering. EBMS föreslås bestå av medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. Beslut fattas med kvalificerad majoritet och varje medlemsstat tilldelas en röst.
Vidare föreslår Kommissionen att medlemsstaterna ska utse nationella myndigheter med uppgift att ta ställning till koncentrationer på mediemarknaderna som kan ha en betydande inverkan på mediernas mångfald och redaktionella oberoende. Prövningen ska ske genom anmälan av koncentrationer och medlemsstaterna föreslås själva vara ansvariga för upprättandet av objektiva kriterier för fastställandet av om en koncentration omfattas av anmälningsskyldigheten. Enligt förslaget ska medlemsstaterna göra bedömningen av om koncentrationer är tillåtna med hjälp av på förhand fastställda kriterier i nationell lagstiftning om bl.a. effekterna på den allmänna opinionen, skyddsåtgärder för det redaktionella oberoendet och ekonomisk hållbarhet. Medienämnden föreslås dock, på begäran från Kommissionen, få rätt att yttra sig över mediakoncentrationer som påverkar den inre marknaden.
Om en koncentration kan påverka den inre marknadens funktion, föreskrivs i förslaget att den berörda nationella tillsynsmyndigheten ska samråda med EBMS i förväg om alla yttranden och eventuella beslut. Den nationella tillsynsmyndigheten ska även ta största möjliga hänsyn till styrelsens yttrande och om den inte följer yttrandet ska tillsynsmyndigheten meddela en motivering i vilket det förklaras varför det inte gjorts. Kommissionen får även avge ett eget yttrande.
Kommissionen föreslår vidare att om en nationell tillsynsmyndighet inte gör en bedömning eller samråder med Europeiska styrelsen för medietjänster, ska EBMS på Kommissionens begäran, utarbeta ett yttrande, om den berörda koncentrationen sannolikt kommer att påverka inre marknaden för medietjänster. Återigen kan dock Kommissionen, efter EBMS yttrande, avge ett eget yttrande. EMBS och Kommissionens yttranden ska offentliggöras.
Kommissionen föreslår även en särskild informationsskyldighet för bolag som tillhandahåller publikmätningar. Publikmätningar omfattar att samla in, tolka eller på annat sätt bearbeta data om användare av medietjänster relaterade till reklamtilldelning, priser, planering, produktion eller distribution av innehåll. Förslaget anger att tillhandahållare av publikmätningar är skyldiga att ge mediebolag och annonsörer klar, detaljerad och begriplig information om vilka metoder som används vid tillhandahållandet tjänsterna.
Europaparlamentet och Rådet kommer nu att diskutera förslaget inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Samtidigt kommer även Kulturdepartementet att lägga fram en faktapromemoria inför riksdagen. Det är i dagsläget osäkert när ett färdigförhandlat förslag kan komma att träda i kraft. Merparterna av bestämmelserna kommer dock inte att börja gälla förrän sex månader efter ikraftträdandet.
Förslaget har mötts av delade reaktioner. Branschorganisationen Tidningsutgivarna tillsammans med paraplyorganisationen News Media Europe har uttryckt oro över att förslaget kan få negativa konsekvenser för pressfriheten mot bakgrund av bl.a. koncentrationsreglerna och inrättandet av EBMS. Samtidigt har European Federation of Journalists välkomnat förslaget och önskat ytterligare reglering på EU-nivå i fråga om transparens om ägarförhållanden, källskydd och åtgärder mot övervakning av journalister.
Länk till Kommissionens förslag.
