Förslag till nytt EU-direktiv om hållbarhetsredovisning

Åtgärderna är antagna i syfte att öka investeringar i hållbara verksamheter inom EU och med målet att uppnå en grön finanssektor genom att göra hållbarhetsinformation mer tillförlitlig och jämförbar. På så sätt avser man att förhindra “greenwashing”, dvs. att bolag underlåter att informera om hållbarhetsaspekter eller använder missvisande information, och istället möjliggöra investeringar riktade mot reellt hållbara företag och tekniker. Det bör noteras att de hållbarhetsfaktorer som omfattas rör så skilda områden som miljörelaterade frågor, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor samt företagsstyrning.

Åtgärdspaketet innefattar bland annat delegerade rättsakter rörande EU:s taxonomi (EU:s klassificeringssystem för hållbara verksamheter) samt om finansiella företags information om hållbarhetshänsyn i sin rådgivning till kunder, vilka förväntas tillämpas från 2022. I paketet ingår också ett förslag till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning. De föreslagna reglerna syftar till att införa en enhetlig standard för hållbarhetsredovisning, med samma ställning som den finansiella rapporteringen, för att säkerställa att bl.a. investerares och finansiella företags tillgång till jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsinformation. Förslaget är även tänkt att underlätta för företag genom att införa en sk. “one stop shop”, dvs. en enda standard istället för att företagen blir föremål för olika nationella regelverk eller standarder. En ny terminologi införs, där man talar om hållbarhetsinformation istället för icke-finansiell information, eftersom den berörda informationen allt oftare är av finansiell betydelse.

Förslaget utgör ett ändringsdirektiv som medför ändringar i redan befintliga regelverk om det som idag kallas tillhandahållande av icke-finansiell information. Berörda regelverk är Redovisningsdirektivet (2013/34), Insynsdirektivet (2004/109), Revisorsdirektivet (2006/43) samt Revisorsförordningen (537/2014). Det innebär en skärpning av de regler som infördes i Redovisningsdirektivet genom direktiv 2014/95 om icke-finansiell rapportering.

Följande skillnader från nu gällande regler bör särskilt noteras:

• Skyldigheten att hållbarhetsredovisa utökas till att omfatta samtliga stora företag (dvs. företag som uppfyller två av följande tre kriterier: balansomslutning över 20 miljoner EUR; nettoomsättning över 40 miljoner EUR; genomsnittligt antal anställda över 250 st) och börsnoterade företag (med undantag för börsnoterade mikroföretag);
• det införs krav om revision av hållbarhetsredovisningen;
• mer detaljerade krav om vad hållbarhetsredovisningen ska innehålla;
• möjligheten, som Sverige för tillfället tillämpar, för medlemsstaterna att tillåta att hållbarhetsinformationen rapporteras separat från förvaltningsberättelsen tas bort; och
• dotterbolag som är undantagna från redovisningskravet med hänsyn till redovisning som görs på gruppnivå, måste dock publicera den konsoliderade förvaltningsberättelse som koncernledningen lämnar för moderbolaget i företagsgruppens redovisning och måste därtill i sin egen förvaltningsberättelse ange att bolaget är undantaget från kravet om hållbarhetsredovisning enligt i Redovisningsdirektivet.

För små- och medelstora företag som inte är börsnoterade föreslås att en förenklad standard för hållbarhetsredovisning tas fram, att användas på frivillig basis.

Rapporteringen kommer precis som idag att täcka två perspektiv, sk. “double materiality perspective”, dvs. att företagen måste rapportera både om hur deras verksamhet påverkas av miljö och människor och om hur människor och miljö påverkas av verksamheten.

Enligt EU-kommissionen innebär förslaget att företag i högre utrsträckning kommer kunna hållas till svars för sina verkningar på miljön och människor.

Ett utkast till EU-standard för hållbarhetsredovisning ska tas fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) till mitten av nästa år. Standarden ska beakta såväl befintliga internationella standarder som initiativ till nya sådana standarder.

Sanktioner

Förslaget till direktiv innebär att det i Redovisningsdirektivet införs miniminivåer för sanktioner och administrativa åtgärder (böter, offentliggörande av överträdelser, föreläggande) som medlemsstaterna måste tillämpa i fall av överträdelse av de nya reglerna. Vidare förtydligas att sanktionerna enligt Revisorsdirektivet även ska tillämpas i fråga om revision av hållbarhetsredovisning.

Tidsplan

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Rådet, som därefter röstar om dess antagande. Kommissionens förhoppning är att regelverket ska antas i början av nästa år, för att tillämpas från och med det finansiella år som börjar den 1 januari 2023, eller i fall av brutet räkenskapsår, det första finansiella år som börjar därefter.

Förslaget till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning kan du läsa här.

Kontakt: Martin Johansson, Hedvig Josefson