På engelska används ordet ”gig” som slangord för en spelning eller ett framträdande och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker ofta fick lön direkt efter arbetet. Gig används numera som ett samlingsbegrepp för korta och tillfälliga jobb, ett exempel är uppdrag från appen Tiptapp. Arbetsmiljöverket fick under 2018 i uppdrag att granska arbetsmiljön inom gig-ekonomin och utreda huruvida arbetsmiljölagen är tillämpbar. I slutrapporten konstaterade Arbetsmiljöverket att de digitala plattformar som granskats inte bör anses som arbetsgivare i arbetsmiljölagens mening.
Myndighetens rapport innebär att gig-bolagen inte är ansvariga för arbetsmiljön för de personer som tar uppdrag via företagens digitala plattformar. Anledningen till detta är att bolagen inte anses utöva kontroll gentemot uppdragstagarna. Arbetsmiljöverket konstaterade nämligen att jämfört med ett sedvanligt arbetsgivar-arbetstagarförhållande agerar uppdragstagarna hos vissa gig-bolag mer självständigt eftersom de väljer vilka uppdrag de vill utföra. Riskerna i arbetet beror alltså på uppdragen.
Arbetsmiljöverket varnade för risken att uppdragstagarna utsätts för samma risker som andra arbetstagare vad gäller ohälsa på arbetsplatsen, samtidigt som de inte erhåller samma skydd av arbetsmiljölagstiftningen. Europeiska kommissionen har nyligen presenterat ett förslag till ett nytt EU-direktiv för att förbättra arbetsvillkoren för personer som arbetar via gig-plattformar.
