Den fjärde analysrapporten från den Europeiska immaterialrättsmyndigheten (EUIPO) och Europeiska patentverket (EPO) har nyligen publicerats. Undersökningen är ett viktigt underlag för företagen vid sina beslut om investeringar i immateriella rättigheter såsom patent, varumärken, design och upphovsrätt. Håkan Borgenhäll, specialist på immaterialrätt på Vinge, har sammanställt de viktigaste resultaten av rapporten.
”Den nya undersökningen understryker återigen den från år till år ökade betydelsen av företagens IPR för att hävda sig i konkurrensen, uppnå god lönsamhet, skapa arbetstillfällen samt även erbjuda fördelaktiga ersättningsnivåer till anställda. Brister i skyddet och upprätthållandet av IPR kan tänkas straffa sig i längden genom bland annat minskad lönsamhet och sämre attraktivitet på arbetsmarknaden”, säger Håkan Borgenhäll.
”Jag har genom åren mötts av företagsledare och bolagsjurister som ifrågasatt den ekonomiska nyttan av att investera i immateriella rättigheter samt hur dessa investeringar kan mätas. När jag har redovisat resultaten av tidigare rapporter har det uppfattats som ett bra underlag för budgetering och investering i IPR”, fortsätter Håkan Borgenhäll.
Undersökningen mäter vissa resultat hos IPR-intensiv industri i EU. IPR-intensiv industri definieras som innehavare av IPR i en omfattning som per anställd överstiger snittet av IPR-innehav som använder den aktuella typen av IPR. Exempelvis om ett företag inom klädindustrin har flera varumärken än vad som är genomsnittligt inom klädbranschen räknat per anställd definieras företaget som IPR-intensiv.
IPR-intensiv industri svarar för mer än 47 % av den totala ekonomiska produktionen (GDP) i EU till ett värde av 6,4 biljoner Euro. Industrin svarade också för EU:s handel med övriga världen med ett överskott på 224 miljarder Euro och bidrog därför till hålla EU:s import och export i balans. Därtill svarade den IPR-intensiva industrin för 75 % av den interna handeln inom EU.
IPR-intensiv industri skapar totalt 82 miljoner arbetstillfällen i EU, motsvarade 39,4 % av alla arbetstillfällen. Lönenivån inom den IPR-intensiva industrin är 41 % högre än inom annan industri.
I år undersöks för första gången trender inom den gröna industrin, dvs industri inriktad på innovationer för att minska klimateffekterna samt produkter som anses vara gröna (hållbara produkter eller produkter relaterade till att skydda miljön). Det är knappast förvånande att antalet patent ökar inom området men även andelen av sådana patent ökar. Det är något förvånande att andelen ”gröna patent” i Danmark utgör hela 18,5 %. Sverige når endast hälften av den siffran även om den svenska andelen för hela EU uppgår till 5,9 %, vilket placerar Sverige på en femte plats efter Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Danmark. Intressant är att andelen anställda inom sektorn uppgår till 9,3 % medan andelen i GDP uppgår till hela 14 %. Det är också anmärkningsvärt att sektorn svarar för 40 % av EU:s export. Förutom den miljö- och klimatmässiga betydelsen som denna sektor bidrar med förefaller även den ekonomiska betydelsen för EU vara mycket intressant.
