När Narin Hamasor Godic började gymnasiet brydde hon sig inte särskilt mycket om varken skolan eller betygen. Men den inställningen skulle komma att ändras efterhand, och när det några år senare var dags att ta studenten kunde hon stoltsera med både toppbetyg och som vinnare av Vinges mångfaldsstipendium 2010.
– Jag var inte särskilt motiverad det första året på gymnasiet, och betygen blev därefter. Under de följande två åren läste jag i princip parallellt upp betygen från år ett, och min SO-lärare nominerade mig då till mångfaldsstipendiet med motiveringen att jag lyckats så väl trots en knackig start, ”det kunde helt enkelt bli något av mig”.
Narin kom in på juristprogrammet det andra året hon sökte. På den tiden var mångfaldsstipendiet uppdelat i två delar, och för att söka den andra delen och få en praktikplats skulle man först ha läst ett år på juristprogrammet.
– Det låter kanske dumt, men det var inte pengarna som motiverade mig till att söka stipendiet. Mina föräldrar kom till Sverige från Kurdistan 1984, fyra år senare föddes jag. Min syster och jag är de första i familjen som läst på universitetet. Med mina föräldrars bakgrund kunde vi inte räkna med mycket hjälp hemifrån i studierna. Vi hade heller inte några naturliga kontakter, som någon vän till familjen eller så, som kunde hjälpa oss. Det kom helt enkelt inte gratis för mig, men stipendiet hjälpte till att öppna dörrar.
Idag säger Narin att stipendiet gav henne samma fördelar som många av hennes vänner haft hela studietiden. Och såklart en inblick i arbetet som affärsjurist.
– Konkurrensen om praktikplatserna var väldigt stor på den tiden. Det var svårare att som juriststudent komma ut i arbetslivet och prova på att jobba, och stipendiet gav mig en väg in. Samtidigt hjälpte praktikplatsen mig att behålla motivationen i studierna. Jag visste inte alls vad det innebar att ha praktik på Vinge, men det var något att se fram emot tidigt när man fortfarande var så långt ifrån examen.
Jag minns bland annat måndagsmötena när alla fick berätta om veckans arbetsuppgifter, mina arbetsuppgifter var inte alls lika avancerade som deras men jag kände verkligen att jag blev behandlad som en i teamet.
– Framförallt handlar det om att jag tyckte det verkade spännande med juridiken. Min lärares fru var advokat och jag fick komma på en veckas praktik hos henne när jag fortfarande gick på gymnasiet, det gav mersmak.
– Nej, det blev ännu bättre! Jag tänkte jobba med familjerätt, eller internationellt i Bryssel med EU-rätt. Under praktiken på Vinge fick jag en inblick i affärsjuridiken och insåg att det var det jag ville jobba med. Att jag hamnade på just en bank var en slump, men idag kan jag inte se mig själv göra något annat.
– Till någon med min bakgrund skulle jag rekommendera att nätverka så mycket som möjligt. Får du ett erbjudande om en praktikplats, ta den! Även om det inte är exakt den inriktning du tänkt att du vill jobba med när du är färdig. Det blir något du kan lyfta i arbetsintervjuer senare. Det juridiska förväntas du kunna genom din examen, så försök tänka på vad du kan bjuda på utöver den. Ta chansen och säg hej på arbetsmarknadsmässor, juristbranschen är ganska liten och har du en gång träffat och hälsat på någon är det enklare att säga hej en annan gång.
I år fyller mångfaldsprojektet 20 år. Målet med projektet har sedan starten varit att bredda juristkåren och ta tillvara på den kompetens och de möjligheter som mångfalden för med sig. Så tänkte vi för 20 år sedan när vi drog igång, och så tänker vi idag. Projektet innefattar utöver mångfaldsstipendierna även bland annat temadagar, så kallade mångfaldsdagar, och möjlighet till sommarpraktik på Vinge.
Mer om mångfaldsprojektet
