Nyhet

"Möjliggörare” för kriminella nätverk – så undviker du att din organisation infiltreras

Att använda sig av möjliggörare är ett sätt för kriminella nätverk att både tvätta pengar samt undkomma åtgärder mot organiserad brottslighet. Hur bör man som organisation arbeta för att förhindra denna typ av infiltration? Och hur bör man agera när en möjliggörare identifierats? Nyligen bjöd vi in Sveriges Bolagsjurister till ett branschsamtal i frågan. Här ger vi ett antal handfasta tips och rekommendationer utifrån samtalet.

Den 16 maj arrangerade Vinge ett branschsamtal tillsammans med Sveriges Bolagsjurister med fokus på så kallade ”möjliggörare” för organiserad brottslighet.

Andréas Vidmar, chefsjurist för AF gruppen, vd för AF Anläggning Väst samt styrelseledamot för Sveriges Bolagsjurister, betonar vikten av att företag aktivt agerar mot möjliggörare:

Våra medlemmar ser allvarligt på den rådande situationen i Sverige och att företag utnyttjas av kriminella nätverk. För oss som bolagsjurister handlar mycket om att förstå vilka konkreta åtgärder vi kan vidta för att förebygga att bolaget utnyttjas – och hur vi ska agera och skademinimera när en möjliggörare har identifierats.”

Uppåt 62 000 personer i Sverige är idag aktiva i eller har koppling till kriminella nätverk, enligt Polismyndighetens lägesbild. Av de 14 000 som bedöms vara direkt aktiva gängkriminella tros cirka 700 personer vara just möjliggörare – personer som skapar förutsättningar för den organiserade brottsligheten, exempelvis genom att utföra penningtvätt.

Per Kjellstrand, Economic Crime Expert på Vinge och tidigare åklagare vid Ekobrottsmyndigheten understryker:

De kriminella nätverken använder möjliggörare för att skapa legala fasader för sina brottsvinster. Här är bland annat banktjänstemän, mäklare, jurister och offentliganställda ofta i riskzonen för att uppvaktas av gängen.”

Vem är en möjliggörare?

Den 1 mars 2024 släppte Brottsförebyggande råder (Brå) en rapport med titeln Möjliggörare för kriminella nätverk. Av rapporten framgår bland annat:

  • Möjliggörare återfinns i ett flertal branscher. Detta inkluderar bank- och finans, fastighets-, bokförings- och redovisningsbranschen samt rättsväsendet.
  • Möjliggörare är inte alltid avsiktliga möjliggörare. Medan vissa möjliggörare är aktivt ”placerade” inom en organisation, kan andra möjliggörare vara ”manipulerade” och ibland inte förstå effekten av sina ageranden. Enligt Brå är det vanligast att en möjliggörare fått sin anställning eller roll på korrekta grunder, men senare börjar bistå kriminella nätverk.
  • Karaktären och omfattningen av uppläggen varierar. Möjliggörarens roll kan ibland bara röra sig om enklare uppgifter, t.ex. logistisk hjälp för att underlätta för smuggling och förvaring av illegala varor eller att läcka olika typer av information. Det kan också handla om att skapa så kallade ”legitima fasader” genom att dölja bedrägerier, skattebrott eller välfärdsbrott.
  • Det är svårt att upptäcka och utreda uppläggen. Det kan ta lång tid för arbetsgivare att utreda och upptäcka en misstänkt möjliggörare. Det finns dessutom ofta bulvaner eller målvakter, som gör att kopplingarna till de kriminella gängen ofta är svåra att identifiera.

Hur kan organisationer minska riskerna för att drabbas av möjliggörare?

Mia Falk, Head of Investigations & Corporate Crime på Vinge, understryker vikten av preventiva strategier för att med snabbhet kunna säkra bevisning:

"Varje företag bör ha en tydlig plan och strategi för dessa frågor. Det gäller att minimera risken att anställda kan komma att utnyttjas – till exempel genom att ha dubbelattestrutiner på viktiga affärer. Om det uppkommer en konkret misstanke om oegentligheter så behöver man kunna agera snabbt och säkra bevisning. Det kan vara avgörande för bolagets framgång vid eventuella polisanmälningar, skadeståndsprocesser och ibland också regulatoriska förfaranden.”

Här följer ett antal exempel på konkreta åtgärder för att minska risken för bolaget att utsättas:

  • Rätt information till rätt person. Att identifiera känslig information, nyckelbefattningar och lokaler är viktigt för att identifiera särskilt skyddsvärda roller och tillgångar och för att därefter kunna avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Att säkerställa att rätt personer har tillgång till rätt information är en viktig del för att minska riskerna för att information hamnar i orätta händer, till exempel genom åtkomstbegränsning och behörigheter.
  • Fyra ögon-principen. Möjliggörare bistår ofta kriminella nätverk baserat på personlig vänskap, släktskap, någon annan lojalitet eller på grund av att de utsätts för press. Ett effektivt sätt att minska risken för sådana påtryckningar ger resultat är att flera personer i organisationen tillsammans tar del av känsliga underlag eller är beslutsfattare i känsliga frågor. Detta för att inte en person ensamt har ansvar, och enklare kan utnyttjas.
  • Satsa på utbildning. Brå-rapporten pekar på vikten av vidareutbildning för att motverka möjliggörare. Vidareutbildning främjar enligt rapporten yrkesetik och kan skapa medvetenhet hos personal, så att de känner igen oegentligheter och vågar slå larm. Att skapa kunskap om vilka tillvägagångssätt som kriminella nätverk använder sig av är ett sätt att förhindra att personer medvetet eller omedvetet på olika vis medverkar till brottsupplägg.
  • Rutiner för rapportering och internutredning. Det är enligt Brå vanligt att misstankar om möjliggörare inte utreds ordentligt. Att etablera tydliga rutiner och rapporteringsvägar för incidentrapportering, såsom exempelvis visselblåsarsystem, och att agera kraftfullt på misstankar är därför viktigt. Säkerställ att interna policys och rutiner möjliggör att potentiell bevisning i IT-system, e-post och eventuell arbetstelefon snabbt kan säkras och granskas i händelse av en eventuell internutredning mot en misstänkt möjliggörare.  

Vinges specialister har mångårig erfarenhet av att bistå klienter i såväl förebyggande arbete mot organiserad brottslighet som vid genomförande av internutredningar. Vi företräder även bolag i eventuella efterföljande rättsprocesser.

Missade du branschsamtalet med Sveriges Bolagsjurister, Brottsförebyggande rådet, försvarsadvokater och Polisen/Noa? Här kan du nu se samtalet igen.

 

 

Medverkande:

Mia Falk, Head of Investigations & Corporate Crime, Vinge
Christina Bergenstein försvarsadvokat, Advokatfirman SSW
Staffan Bergqvist, försvarsadvokat, Advokatgruppen
Stefan Lundberg, Polismyndigheten/Noa
Johan Fagerlund, ordförande, Sveriges Bolagsjurister
Johanna Skinnari, utredare, Brå