Nya regler är på väg inom varumärkesrätten. Vissa bestämmelser träder i kraft och blir tillämpliga den 23 mars. Andra regler har Sverige tre år på sig att implementera. Här sammanfattas de förändringar som får mest praktisk betydelse för svenska befintliga och framtida varumärkesinnehavare.
Förändringarna i förordning och direktiv avseende varumärken i Europa syftar till att göra varumärkesregistreringssystemen inom EU mer tillgängliga och ändamålsenliga.
– Arbetet med att harmonisera varumärkesrätten har pågått länge och varumärkesrätten är till stor del formad av de principer som växt fram genom EU-domstolens praxis under åren. Många av de nya bestämmelserna som träder i kraft nästa år ger uttryck för de principer som redan etablerats i praxis, säger Rebecka Weitzberg, biträdande jurist i immaterialrättsteamet i Stockholm.
– I och med att vi i Sverige ligger i framkant vad gäller harmoniseringsarbetet så uppfyller Sverige redan många av de krav som nu ställs. Reformen kommer därför inte att påverka oss i lika stor utsträckning som de nya bestämmelserna påverkar många andra länder inom EU. Den nya reformen har diskuterats ända sedan 2011 och vi på Vinge är väl förberedda inför de kommande ändringarna och hur de påverkar våra klienter, säger Karin Virding, biträdande jurist i immaterialrättsteamet i Stockholm.
ATT TÄNKA PÅ INFÖR BESTÄMMELSERNAS IKRAFTTRÄDANDE
• Se över och samla bevis för användningen av era varumärken
Vid invändningsförfaranden kan man nu nästan räkna med att frågan om användning kommer att tas upp - det kan därför vara viktigt att redan nu se över och samla bevis för användningen av sina märken.
• Se över äldre varumärkesregistreringar
I och med den möjlighet som ges att justera tidigare varumärkesregistreringar och de varor och tjänster som ska ingå i registreringen bör innehavare se över sina registreringar och om det kan vara aktuellt att justera några av dessa. Detta gäller främst äldre registreringar.
• Informera/samarbeta med tullmyndigheter
Eftersom förhoppningen är att det nu kommer bli lättare för varumärkesinnehavare att ta tillvara sina varumärkesrättigheter, är det bra att informera och samarbeta med tullen om vilka rättigheter man har och vilka som bör bevakas.
DE NYA BESTÄMMELSERNA – ETT KORTFATTAT URVAL
Nya namn
Gemenskapsvarumärket (Community Trademark) blir Europeiskt varumärke. Den europeiska registreringsmyndigheten, Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (ofta kallad OHIM) blir Europeiska unionens byrå för immateriella rättigheter.
Grafiska reproduktionen tas bort
Idag måste tecken kunna återges grafiskt för att kunna registreras som ett varumärke. Det här innebär att man idag måste skicka in en bild eller en text eller på annat sätt återge märket grafiskt för att varumärket ska kunna registreras. Det skapar till exempel osäkerhet när det gäller återgivning av vissa icke-klassiska varumärken som t.ex. ljudvarumärken som kanske återges bättre på andra sätt än just grafiskt, exempelvis genom en ljudfil. I och med de nya reglerna så lämnar man istället dörren öppen för registrering av innehåll som kan återges med tekniska hjälpmedel och som uppfyller vissa kriterier.
Specificering av varor och tjänster
De nya bestämmelserna fastslår det som redan tillämpas av Patent- och registreringsverket (PRV) och OHIM idag, nämligen att sökanden behöver specificera de varor och tjänster man avser att registrera märket för. Varumärkesskydd kommer endast att ges för sådana varor och tjänster som vid en bokstavstolkning framgår av registreringen. Andra varor och tjänster kommer inte att omfattas av skyddet. Bestämmelserna kommer framförallt att påverka äldre varumärken som registrerats genom att man enbart angett klassrubriken. Varumärkesinnehavare av EU-varumärken kommer att ges möjlighet att justera registrerade varumärken där ansökan ingavs innan den 22 juni 2012 under en period om sex månader räknat från den 23 mars 2016.
Effektivare bekämpning av piratkopiering
En av de mest uppmärksammade och kontroversiella ändringarna som kommer med förslaget är de regler som förhoppningsvis ska leda till en effektivare bekämpning av piratkopiering.
– Idag fungerar det som så, att om tullen inom EU beslagtar varor försedda med någon annans registrerade EU-varumärke, alltså piratkopior, så krävs att varumärkesinnehavaren visar att de beslagtagna varorna faktiskt ska omsättas kommersiellt, t.ex. säljas, på den europeiska marknaden för att få stopp på varorna. Det är en ganska tung uppgift eftersom det såklart är svårt att visa vad någon annan avser att göra med sina varor, enligt Rebecka Weitzberg.
– Ändringarna innebär att varumärkesinnehavare nu har rätt att förhindra att piratkopior förs in i EU, om denne har varumärkesskydd där. Om innehavaren av piratkopiorna, deklaranten, däremot kan visa att varorna ska omsättas på en marknad där varumärkesinnehavaren inte har något varumärkesskydd, exempelvis Kina, så kan transporten av varorna inte stoppas inom EU. Man kan säga att ändringarna innebär en omvänd bevisbörda i dessa situationer vilket man nu hoppas ska leda till en mer effektiv bekämpning av piratkopiering, fortsätter Karin Virding.
Förändrade avgifter
Det är inga stora förändringar vad gäller avgifterna men OHIM har under ett bra tag genererat ett budgetöverskott och sänker därför avgifterna för att registrera eller förnya ett gemenskapsvarumärke för en klass (medan det blir dyrare för tre klasser).
Krav på användning i invändningsförfaranden
Vid situationer där PRV registrerat ett varumärke men innehavaren av en äldre registrering framställer en invändning mot registreringen då denne har en identisk eller liknande äldre registrering ger de nya reglerna den senare varumärkesinnehavaren möjlighet att kräva bevis för att det äldre varumärket faktiskt använts. Kan användning inte visas kan inte heller det äldre varumärket åberopas som hinder för registrering.
