Den 31 maj ska regeringens utredning om Sveriges genomförande av EU:s lönetransparensdirektiv presenteras. Därefter dröjer det ytterligare två år innan direktivet ska vara införlivat i svensk rätt. Syftet med direktivet är att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor, men exakt hur det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden är ännu oklart.
Det s.k. lönetransparensdirektivet, eller Europaparlamentets och rådets direktiv om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer, antogs för ungefär ett år sedan. Därefter tillsatte regeringen en utredning kring implementeringen av direktivet i svensk rätt. Syftet med direktivet är att jämna ut löneskillnader mellan kvinnor och män i medlemsländerna, något som främst ska göras genom ökad insyn i arbetsgivares lönesättning.
Direktivet omfattar både privat och offentlig sektor. Vidare innehåller direktivet bestämmelser om arbetstagares rätt till insyn i lönenivåer och löneutveckling av olika slag. Det ställer även krav på arbetsgivare att bland annat tillhandahålla olika löneuppgifter och att använda sig av könsneutrala rekryteringsannonser. Det ställs också krav på medlemsländerna att vidta åtgärder för att säkerställa lönestrukturer bland arbetsgivare som garanterar lika lön för lika eller likvärdigt arbete.
Utredningen presenteras den 31 maj och tydliggör, förhoppningsvis, hur arbetsmarknad och arbetsgivare kan komma att påverkas av direktivets genomförande. Då det enligt svensk rätt redan finns krav på att arbetsgivare ska genomföra lönekartläggning, genom diskrimineringslagens bestämmelser, är det möjligt att direktivet inte medför några större förändringar vad gäller arbetsgivares lönedokumentering. Arbetstagares möjligheter till insyn i lönesättning och löneutveckling kommer dock sannolikt att utvidgas genom direktivets implementering.
