Den 18 maj 2022 lade EU-kommissionen fram REPowerEU-planen som svar på de globala störningarna på energimarknaden som har orsakats av Rysslands invasion av Ukraina.
Syftet med planen, som bygger på "Fit for 55"-paketet med förslag som lades fram förra året, är att förändra Europas energisystem genom att få EU:s beroende av ryska fossila bränslen att upphöra samt att tackla klimatkrisen. Planen föreslår olika åtgärder för energibesparingar, diversifiering av energiförsörjningen och snabbare införande av förnybara energikällor för att ersätta fossila bränslen.
Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) - EU:s återhämtningsinstrument som syftar till att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av Covid1-9-pandemin - är huvudinstrumentet under REPowerEU-planen och avses att användas för att stödja planering och finansiering av gränsöverskridande och nationell infrastruktur, energiprojekt och reformer. Kommissionen föreslår ändringar i RRF-förordningen för att integrera särskilda REPowerEU-kapitel i medlemsstaternas befintliga återhämtnings- och resiliensplaner (RRP). Kommissionen kommer vidare att föra in de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen 2022 i processen.
REPowerEU-planen fokuserar på följande åtgärder:
Kommissionen föreslår en förstärkning av de långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, inklusive en höjning av EU:s energieffektivitetsmål för 2030 från 9 % till 13 % inom ramen för "Fit for 55"-paketet i den europeiska gröna given. Samma dag som kommissionen lade fram REPowerEU-planen, publicerade kommissionen också ett meddelande om energibesparingar i EU, där kortsiktiga åtgärder föreslås som skulle kunna minska efterfrågan på gas och olja med 5 % och där medlemsstaterna uppmanas att inleda särskilda informationskampanjer riktade mot hushåll och industrin för att genomföra dessa åtgärder. Medlemsstaterna kommer vidare att uppmuntras att använda finanspolitiska åtgärder, såsom sänkta momssatser på t.ex. energieffektiva värmesystem, för att uppmuntra energibesparingar.
En nyinrättad EU-energiplattform är tänkt att möjliggöra frivilliga gemensamma inköp av gas, flytande naturgas och vätgas genom att samla efterfrågan. Kommissionen kommer också, som ett nästa steg, att överväga en "gemensam inköpsmekanism" som kommer att förhandla och avtala om gasinköp för de deltagande medlemsstaternas räkning, en modell som är kopierad från det gemensamma vaccininköpsprogrammet.
EU:s externa energistrategi, som även den antogs av kommissionen den 18 maj 2022, har till syfte att underlätta energidiversifieringen och stärka långsiktiga partnerskap med leverantörer, vilket inkluderar samarbete om vätgasteknik eller annan grön teknik. Strategin prioriterar den globala, gröna och rättvisa energiomställningen, ökade energibesparingar och effektivitet för att minska trycket på priserna, främjande av utvecklingen av förnybara energikällor och vätgas och utvecklande av energidiplomatin.
Kommissionen föreslår att 2030-målet för förnybara energikällor höjs från 40 % till 45 % under "Fit for 55"- paketet för att påskynda EU:s energioberoende, främja den gröna omställningen och sänka priserna. Kommissionens ambition är att detta ska skapa ett ramverk för andra satsningar, som t.ex:
– en EU-strategi för solenergi för att fördubbla solcellsenergikapaciteten till 2025 och installera 600 GW till 2030,
– Ett initiativ för solcellstak med en infasning av en rättslig skyldighet att installera solpaneler på nya offentliga och kommersiella byggnader och nya bostadshus.
– En fördubbling av takten för utbyggnad av värmepumpar, och åtgärder för att integrera geotermisk energi och termisk solenergi i moderniserade fjärrvärmesystem och allmänna värmesystem.
– En rekommendation från kommissionen om hur man kan åtgärda långsamma och komplexa tillståndsgivningar för stora projekt för förnybar energi och en ändring av direktivet om förnybar energi (RED II) där förnybar energi ska erkännas som ett överordnat allmänintresse.
– Fastställandet av ett mål på 10 miljoner ton förnybar vätgas producerad inom EU och 10 miljoner ton importerad förnybar vätgas till 2030, för att ersätta naturgas, kol och olja i industrier och transportsektorer där det är svårt att minska koldioxidutsläppen. Kommissionen kommer även att offentliggöra två delegerade akter om definition och produktion av förnybar vätgas.
– En åtgärdsplan för biometan som fastställer verktyg, inklusive ett nytt industriellt partnerskap om biometan och ekonomiska incitament för att öka produktionen till 35 miljarder kubikmeter fram till 2030, även den gemensamma jordbrukspolitiken ska användas för att uppnå detta mål.
Kommissionen kommer att införa differenskontrakt för att uppmuntra industrins användning av grön vätgas och även göra särskild finansiering tillgänglig inom ramen för innovationsfonden – EU:s finansieringsprogram för demonstration av innovativa koldioxidsnåla tekniker, genom att använda intäkter från utsläppshandeln för att minska beroendet av ryska fossila bränslen. Kommissionen avser också att ge vägledning om förnybar energi och energiköpsavtal. Kommissionen föreslår vidare att man inrättar en EU-industriallians för solenergi och ett storskaligt kompetenspartnerskap. Dessutom planerar kommissionen att presentera ett ”paket om grönare frakter” med syftet att öka energieffektiviteten inom transportsektorn och kommer att överväga ett lagstiftningsinitiativ för att öka andelen utsläppsfria fordon i offentliga bilparker och privat sektor.
Kommissionen uppskattar att ytterligare investeringar på 210 miljarder euro krävs för att uppnå målen för REPowerEU-planen fram till 2027. För finansieringen av planen, pekar kommissionen på att 225 miljarder euro redan finns tillgängliga i lån inom ramen för RRF. Samma dag som REPowerEU-planen lades fram, antog kommissionen lagstiftning och vägledning till medlemsstaterna om hur de kan ändra och komplettera sina återhämtnings- och resiliensplaner mot bakgrund av REPowerEU. Kommissionen föreslår dessutom en ökning av de totala anslagen för RRF:s budget med 20 miljarder euro i bidrag från försäljningen av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem, som för närvarande finns i reserven för marknadsstabilitet. Kommissionen preciserar vidare att 26,9 miljarder euro från sammanhållningsfonderna kan göras tillgängliga i frivilliga överföringar till RRF och att ytterligare 7,5 miljarder euro från den gemensamma jordbrukspolitiken görs tillgängliga genom frivilliga överföringar till RRF.
Kommissionen vill att förslagen under REPowerEU-planen skyndsamt ska antas för att snabbt kunna fasa ut EU:s beroende av ryska fossila bränslen. Förslagen ska nu godkännas av Europaparlamentet och rådet. Det är dock osannolikt att planen som den ser ut idag kommer att godkännas i sin helhet av parlamentet. Två dagar innan REPower EU-plan lades fram, presenterade Europaparlamentets miljöutskott ett förslag som drastiskt skulle minska antalet utsläppsrätter på marknaden – inte öka dem genom att tillåta försäljning av utsläppsrätter till ett värde av 20 miljarder euro såsom kommissionen har föreslagit under REPowerEU-planen. Miljörättsorganisationer har även uttryckt oro över en skyndsam antagning av förslagen under REPower EU-planen eftersom det kan riskera att försvaga miljölagstiftningen och undergräva målen för den europeiska gröna given – till exempel avseende förslaget att göra förnybar energi till en överordnat ”allmänt intresse” som skulle möjliggöra snabbare tillståndsprocesser för t.ex. vindkraftsparker. Detta skulle potentiellt kunna undergräva naturskyddet och stänga ute lokala myndigheter, medborgare och experter från att delta i tillståndsprocesserna. En annan åsikt som har framförts är att förslaget att ersätta rysk gas med flytande naturgas kan vara problematiskt eftersom flytande naturgas är mycket kostsamt och hett eftertraktat på de globala marknaderna.
Vägen mot en energimarknad fri från rysk gas är inte utan hinder och kommer att kräva ändringar av energiinfrastrukturen och att industrier och hushåll har tillgång till energi, samtidigt som man måste hantera klimatrisker, höga energipriser och diversifiera leverantörerna för att säkerställa en säker och miljövänlig tillgång till energi.
