USA och EU har under sommaren fortsatt att införa handelsbegränsande åtgärder mot Kina. Åtgärderna har haft stora konsekvenser för omvärlden, inte minst då Kina sägs stå för nästan 30 % av världens totala tillverkning. Hur påverkas Sverige och svenska företag av dessa handelsbegränsningar?
USA och EU har under sommaren fortsatt att införa handelsbegränsande åtgärder mot Kina. Åtgärderna har haft stora konsekvenser för omvärlden, inte minst då Kina sägs stå för nästan
30 % av världens totala tillverkning. Hur påverkas Sverige och svenska företag av dessa handelsbegränsningar?
Åtgärderna har främst riktats mot företag inom teknik-, bygg- och textilindustrin, men även banker, transport- och försäkringsföretag har kunnat bli berörda. Något som dock försvårar en bedömning om huruvida ett företag berörs är att produkter ofta består av komponenter från olika länder, och därtill sätts samman i olika länder. Lägg därutöver till att globala transportkedjor kan vara svåröverskådliga. Det är således inte helt lätt att konstatera vilka beröringspunkter en verksamhet kan ha gentemot personer, företag och produkter som är föremål för handelsbegränsningar.
Flera av åtgärderna innebär att kinesiska företag har förts upp på USA:s så kallade Entity List. Detta är en lista som administreras av USAs handelsdepartement och som består av företag, enskilda personer och andra enheter mot vilka USA har handelsbegränsningar. I allmänhet krävs det en licens för att handla med någon som är upptagen på Entity List om produkten har sitt ursprung i USA eller om produkten innehåller en komponent från USA. Licenskravet gäller således även icke-amerikanska företag, till exempel om en mjukvarukomponent från USA har infogas i en produkt i Sverige, som senare ska exporteras till ett företag som finns på Entity List. Även själva transporten av en sådan produkt kan vara föremål för licenskravet. Vilka handelsbegränsningar är det som kan ha påverkan på svenska företag?
Nedan följer en sammanfattning av några av de handelsbegränsningar som införts, som kan komma att ha en direkt eller indirekt påverkan på svenska verksamheter:
• Den 26 augusti förde USA upp 24 kinesiska byggföretag på Handelsdepartementets Entity List. Skälet som angavs är att dessa bolag har bidragit till militarisering av den sydkinesiska sjön.
• Den 17 augusti förde USA upp 38 av Huaweis dotterbolag på Entity List. Anledningen till åtgärderna mot Huawei och dess dotterbolag förefaller tvådelad - dels har Huawei varit inblandad i av USA förbjudna transaktioner med Iran, dels vill USA förhindra att den kinesiska regimen genom Huawei får kontroll över kritisk teknisk infrastruktur i USA och omvärlden. Noterbart är att sex av de listade företagen är europeiska. Sedan tidigare är moderbolaget Huawei Technologies Co Ltd och mer än 40 dotterbolag tillagda på Entity List.
• Den 6 augusti införde USA sanktioner mot WeChat och TikTok samt deras respektive ägarbolag Tencent och Bytedance. Enligt den amerikanska administrationen är syftet med åtgärden att förhindra att den kinesiska regimen genom bolagen får tillgång till känsliga personuppgifter tillhörande USAs medborgare. Sanktionerna, som kommer att specificeras efter 20 september, förväntas ha extraterritoriell effekt, det vill säga att de även kommer att gälla utanför USAs gränser. Noterbart är att TikTok har stämt president Donald Trump och handelsminister Wilbur Ross i syfte att få sanktionerna tillbakadragna.
• Den 31 juli införde USA sanktioner mot bland annat Xinjiang Production and Construction Corps (XPCC) på grund av människorättsbrott i Xinjiangprovinsen. XPCC påstås svara för 7 % av världens bomullsproduktion och spelar därmed en betydande roll för bland annat klädindustrin.
• Den 28 juli beslöt EU att införa exportbegränsningar mot Hong Kong avseende utrustning och teknik som kan användas till förtryck och övervakning av befolkningen som ett svar på Kinas erodering av Hong Kongs suveränitet.
• Den 20 juli förde USA upp 11 kinesiska textilföretag på Entity List på grund av människorättsbrott i Xinjiang provinsen.
• Den 14 juli utfärdade USA en lag som bland annat möjliggör sanktioner mot vem som helst i världen som är inblandade i verksamhet som underminerar Hong Kongs autonomi inklusive sanktioner mot utländska finansiella institutioner som medverkar i betydande transaktioner med en sådan person.
• Den 5 juni utfärdade USA en supply chain business advisory i anledning av att man har uppfört 37 kinesiska företag (varav tre i Hong Kong och två i England) på Entity List på grund av ovannämnda människorättsbrott i Xinjiangprovinsen.
Handelsbegränsningarna mot Kina utgör såväl legala som kommersiella risker för svenska företag. Dessa kan minskas genom en analys av den egna verksamheten och identifiering av eventuella beröringspunkter mot de förbud och tillståndskrav som införts. Analysen bör omfatta företagets affärsrelationer samt de globala transportkedjor som verksamheten eventuellt ingår i. Ett företag som träffas av en handelsbegränsning under utländsk lagstiftning bör därvid konsultera lokal juridisk expertis.
Vid frågor som rör Trade Compliance - välkommen att kontakta någon av våra experter nedan.
Anders Leissner
Expert sanktioner, shipping och försäkring, Göteborg
+ 46 (0)10 614 15 20
anders.leissner@vinge.se
Björn Nicolai
Delägare, Göteborg
+46 (0)10 614 15 32
bjorn.nicolai@vinge.se
Mia Falk
Head of Corporate Crime & Compliance, Stockholm
+46 (0)10 614 15 67
mia.falk@vinge.se
