Uppdaterad 23 mars. Coronaviruset har fått stor påverkan på både människor och företag. Virusets negativa effekter på ekonomin väntas bli större med tiden såväl i Sverige som globalt. För att hantera den kris som nu uppstått är statligt stöd i olika former aktuellt i ett flertal branscher.
Coronaviruset har fått stor påverkan på både människor och företag. Virusets negativa effekter på ekonomin väntas bli större med tiden såväl i Sverige som globalt. För att hantera den kris som nu uppstått är statligt stöd i olika former aktuellt i ett flertal branscher.
Den 13 mars publicerade EU‑kommissionen riktlinjer som berör hanteringen av statsstödsåtgärder till följd av coronaviruset. Dessutom antog Kommissionen den 19 mars ett mer omfattande tillfälligt ramverk för att reglera hur EU:s medlemsstater får använda sig av stödåtgärder till krisdrabbade företag och sektorer inom ramen för EU:s statsstödsregler. Detta tillfälliga ramverk påminner i många delar om det tillfälliga ramverk som antogs av Kommissionen i samband med 2008 års finanskris.
I sina riktlinjer betonar Kommissionen behovet av ett väl riktat offentligt stöd för att säkerställa att tillräcklig likviditet förblir tillgänglig på marknaderna, och för att motverka de skador som väntas hos annars stabila verksamheter. Samtidigt understryker Kommissionen vikten av att EU:s statsstödsregler inte kringgås och att en konkurrens på lika villkor förblir intakt. Kommissionen framhåller också vikten av en fungerande inre marknad för en snabbare återhämtning.
Riktlinjerna lyfter fram olika åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att adressera de negativa ekonomiska effekterna av coronaviruset. Inledningsvis understryker Kommissionen att vissa av dessa åtgärder inte är att betrakta som statsstödsåtgärder och därför inte heller är föremål för de krav som statsstödsreglerna ställer. Bland de åtgärder som faller utanför statsstödsreglerna nämns bland annat lönesubventioner och uppskjutna betalningar av företagsbeskattning, moms och sociala avgifter. En förutsättning för att dessa åtgärder ska vara tillåtna är dock att de är öppna för alla företag som i rättsligt och faktiskt hänseende befinner sig i samma situation.
Beträffande de åtgärder som är att anse som statligt stöd finns det bland dessa ett antal undantag från förbudet mot statligt stöd. Riktlinjerna nämner vissa av dessa undantag som tillämpliga i nuvarande situation som orsakats av corona. Stöd för att möta akuta likviditetsbehov hos företag som drabbas av ekonomiska svårigheter kan omfattas av undantaget för stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner. Undantaget avseende stöd för exceptionella händelser kan användas för att hjälpa sektorer som är särskilt drabbade, såsom transport, turism och hotellverksamhet, samt för att kompensera arrangörer för avbrutna evenemang.
I sina riktlinjer hänvisar Kommissionen även till möjligheten för medlemsstaterna att utforma och genomföra stödåtgärder i enlighet med den så kallade gruppundantagsförordningen, där olika regler för tillåtet statsstöd framgår.
Vad som är särskilt intressant att notera är de uttalanden som Kommissionen gör om det tillfälliga ramverk för statliga stödåtgärder. Dessa åtgärder syftar till att avhjälpa en ”allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi” – samma grund som användes för det tillfälliga ramverk som antogs vid 2008 års finanskris. Kommissionen framhåller att statligt stöd som beviljas på denna grund är berättigat inom hela EU och att dylikt stöd bör kunna beviljas under en begränsad period. Detta för att avhjälpa akut likviditetsbrist och se till att störningar orsakade av coronaviruset inte undergräver livsdugliga företag. Små och medelstora företag lyfts särskilt fram i detta avseende.
Genom Kommissionens tillfälliga ramverk är följande stödåtgärder möjliga för medlemsstaterna att vidta:
Direkt stöd, återbetalningsbara förskott och skattelättnader upp till EUR 800 000 för varje företag (andra villkor gäller för företag inom jordbruks‑, fiskeri‑ och vattenbrukssektorerna).
Statliga lånegarantier till företag upp till ett visst lånebelopp. Bland de villkor som ställs märks att garantierna måste vara begränsade till sex år och inte får överstiga ett visst belopp.
Räntesubventioner för offentliga och privata lån till företag. Även här är lånebeloppen begränsade. Bland de villkor som ställs märks att räntorna inte får understiga en viss miniminivå och de aktuella lånen får inte vara längre än 6 år.
Utöver ovan framgår det också att de stödåtgärder som nu möjliggörs måste vidtas innan 31 december 2020. Dessutom finns det särskilda regler som gäller om det statliga stödet kanaliseras genom kreditinstitut och andra finansiella institutioner.
Vinge följer noggrant de åtgärder som vidtas på såväl EU‑ som på nationell nivå. Vår verksamhet i Sverige och Bryssel har gedigen erfarenhet av hantering av statsstödsrelaterade frågor och har genom åren företrätt ett stort antal klienter i kontakter med såväl Kommissionen som myndigheter i Sverige och EU, inte minst under 2008 års finanskris.
Kontaktpersoner:
Martin Johansson, Bryssel
Erik Lagerlöf, Stockholm
