Varumärkesskydd blir en allt mer prioriterad fråga för Svenska företag. I IP-kompassen beskriver bolagen hur betydelsen av IP-skydd ökar i ett framtidsperspektiv. Samtidigt minskar varumärkesintrången i omfattning. Hur hänger det ihop? Vilka faktorer är det som påverkar utvecklingen på området?
Sedan IP-kompassens mätningar startade har varumärken haft en stark ställning hos svenska företag. 2017 svarade 71 procent att bolagets varumärken spelar en viktig eller mycket viktig roll för företaget. Fyra år senare, 2021, svarade 81 procent av företagen att frågan var viktig eller mycket viktig. År 2017 uppgav sex procent att man inte visste hur viktiga varumärken var för bolaget. 2021 hade samtliga tillfrågade en aktiv uppfattning om hur viktig frågan var för deras verksamhet. Således har inte bara intresset, utan även medvetenheten om varumärkesfrågan ökat.
Man kan även se att antalet nyingivna varumärkesansökningar i Sverige och EU har ökat under perioden. Svenska nyansökningar ökade med 13 procent mellan 2018 och 2021. På EU-nivå ökade ansökningarna ännu mer, med en ökning på 21 procent under samma period.[1]
Andelen företag som upplevt immaterialrättsintrång ökade från 36 procent år 2015 till 45 procent år 2018, men gick sedan ner till 27 procent 2021. Om man ser till antalet inkomna ärenden till Patent – och marknadsdomstolen, PMD, skedde ingen större förändring från 2016 till 2020, men från 2019 till 2021 minskade antalet inkomna intrångsärenden kraftigt.
Svenska företag upplever till största del immaterialrättsintrång i Sverige, följt av övriga Norden och övriga Europa. Därefter följer Kina och övriga Asien, medan andelen är mindre i USA/Nordamerika och Sydamerika. I Afrika är andelen fortsatt låg. Ungefär tio procent av intrången har inte detekterats till någon bestämd marknad.
Av de immaterialrättsliga intrång som upptäcktes avsåg 32 procent varumärken.
Sedan den senaste mätningen har en period av pandemi, förseningar och nedstängningar varit rådande. Det har även varit en period präglad av brist på varor och människor som kan utföra tjänster.
Svenska företag uppfattar dock inte att pandemin har påverkat varumärkesarbetet nämnvärt. Endast sex procent av de tillfrågade företagen uppfattar en sådan påverkan. Att de svenska nyansökningarna ökade något mer mellan 2018 och 2019 tyder på att pandemin ändå kan ha haft en positiv inverkan på varumärkesarbetet.
Efter 2018 har företagen sett en markant minskning av immaterialrättsintrång. Man kan se att antalet inkomna ärenden till PMD har förändrats på ungefär samma sätt, där antalet inkomna intrångsärenden också har minskat från 2019 till 2021, varav den kraftigaste minskningen skedde från 2020 till 2021.
Fortfarande drabbas svenska företag främst av intrång på hemmamarknaden. Dock kan vi se en ökning av intrång i Asien, framförallt Kina, men även i USA.
Eftersom varumärkesskydd inte är förenat med något nyhetskrav är det en immateriell tillgång som av många företag inte prioriteras förrän det verkligen behövs, exempelvis när ett intrång upptäcks. Att varumärkesskyddet har prioriteras högre under pandemin kan bero på att företagen, när andra delar av verksamheten har tvingats stå tillbaka, har haft mer tid att lägga på sin varumärkesstrategi, vilket kan vara samma skäl till att varumärkesfrågan har prioriterats högre under pandemin än tidigare, även om den ökningen inte är lika markant. Att antalet nyansökningar har ökat i högre grad än i vilken varumärkesfrågan prioriterats kan dock förklaras med att vissa av företagen skyddar flera varumärken.
Eftersom färre företag upplever varumärkesintrång, och antalet inkomna ärendet till Patent- och marknadsdomstolen har minskat i ungefär samma takt, verkar tycks det som att pandemin haft en positiv effekt i den delen.
Oavsett bakomliggande orsaker kan man konstatera att varumärkesmedvetenheten har fortsatt att öka hos svenska bolag, och att antalet varumärkesansökningar ökar samtidigt som varumärkesintrången minskar. Då ett befintligt varumärkesskydd är en förutsättning för att framgångsrikt kunna agera mot varumärkesintrång, ser framtiden ljus ut för svenska företag.
När pandemin ebbat ut, restriktioner hävts och säkerhetsläget stabiliserats kommer företagen sannolikt att ha mindre tid för varumärkesstrategiskt arbete. Det kommer förmodligen även att innebära att intrångsutförarna aktiverar sig i högre utsträckning. Dock kommer ett starkare varumärkesskydd då att ha byggts upp, vilket minskar sårbarheten vid ett eventuellt intrång. Den medvetenhet som ökat på området kommer sannolikt att bestå under en tid framåt.
[1] EU-ansökningarna är inte begränsade till svenska sökanden.
