I mitten av januari 2024 lade regeringens utredare fram ett förslag för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft, ”Vågade skatter” (LI2024/00068). Utredningen föreslår, i tillägg till avskaffad stämpelskatt, ett flertal viktiga ändringar i reglerna för den svenska tonnagebeskattningen i syfte att öka inkludering, förutsägbarhet och konkurrenskraft för den svenska sjöfarten, vilka kortfattat presenteras nedan. Det är dock viktigt att komma ihåg att, innan förslaget slutligen kan antas av riksdagen, kommer det bearbetas vidare av regeringen. Det nya regelverket måste också godkännas av EU-kommissionen innan en reform kan träda ikraft. För aktörer inom den svenska sjöfarten kan det däremot redan nu finnas anledning att planera för ett inträde i den svenska tonnagebeskattningen.
Enligt utredaren ökar stämpelskatten kostnaden för registrering av skepp i det svenska registret jämfört med vad som är fallet vid registrering i andra länder. Som ett led i att öka attraktiviteten för att registrera fartyg i Sverige och därmed stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft föreslår utredningen att stämpelskatten för beviljande av ansökan om inteckning (pantbrev) i skepp helt avskaffas. . Stämpelskatten är närmast unik för Sverige och genererar därtill, enligt utredningen, ringa skatteintäkter för staten
Syftet med tonnagebeskattningssystemet är att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren i våra grannländer, att öka antalet svenskflaggade fartyg och därtill bevara svenskt sjöfartskunnande (prop. 2015/16:127).
För att ett fartyg ska kvalificeras för tonnagebeskattning måste fartyget enligt nuvarande regelverk användas till 75 % eller mer i internationell trafik. Det höga kravet på internationell fart har i många fall hindrat rederier som bedriver kustnära- och inrikessjöfart från att kvalificera sig. Det har även inneburit svårigheter för vissa företag som verkar inom trampsjöfarten, som t.ex. bunkerfartyg, som är beroende av var kunden önskar att fartyget går. Utredningen föreslår att kravet på internationell trafik sänks till 10 %. Detta skulle resultera i att alla rederier förutom de vars fartyg uteslutande går i inrikes trafik kan bli föremål för tonnagebeskattning.
Utredningen föreslår att även specialsjöfarten ska inkluderas i vad som anses utgöra kvalificerad verksamhet, likt det nuvarande regelverket i Danmark och Norge. I den nuvarande svenska regleringen av tonnagebeskattning krävs att rederier ägnar sig åt transport av gods eller passagerare till sjöss med kvalificerat fartyg för att det anses vara kvalificerad verksamhet. Specialsjöfarten delar dock, enligt utredningen, betydande egenskaper med fartyg som utför sedvanlig sjötransport, kräver likaså kvalificerad personal och har samma drift- och säkerhetskrav som fartyg för sjötransport. Utredaren pekar även på att risken för att rederier inom specialsjöfarten som väljer att inte flagga fartyg i det svenska registret är lika stor som för andra typer av fartyg. Specialsjöfarten som inkluderas i utredningens förslag innefattar bogsering; sjömätning; fartyg som servar olika typer av offshoreanläggningar; fartyg som utför byggande, underhåll och nedmontering av vindkraftverk och andra offshoreanläggningar; kabel- och röranläggningsfartyg samt fartyg som utför prospektering och utvinning av naturresurser.
Enligt det nuvarande regelverket är enbart fartyg med en bruttodräktighet på minst 100 kvalificerade för tonnagebeskattning. Utredningen föreslår att kravet på minsta kvalificerade fartygsstorlek sänks till en bruttodräktighet på 20. Motiveringen bakom en sådan sänkning är bland annat att minska risken för att fartygets storlek i sig utgör ett hinder för att delar av specialsjöfarten ska kunna inkluderas i tonnagebeskattningssystemet framöver. En sänkning till 20 bruttoton skulle också motsvara storlekskravet i det danska regelverket.
Villkoret för att flytta fram beskattning av överavskrivningsfonden är, enligt nuvarande regelverk, att nettodräktigheten för rederiets fartyg ska ha ökat. Om nettodräktigheten inte ökar tas överavskrivningsfonden upp till beskattning. Utredningens förslag avser reformera det nuvarande systemet i två avseenden.
För det första föreslår utredaren ett slopat krav på att rederiets tonnage ska ha ökat vid femårsavstämningen för att återinföringsskyldigheten ska skjutas fram i fem år. Istället ska endast krävas att rederiets storlek på fartygstonnaget bibehållits, dvs i vart fall inte minskat, vid femårsavstämningen.
För det andra föreslår utredaren att bindande avtal om leverans av nybyggt fartyg inom tre år ska jämställas med anskaffning av fartyg, till skillnad från det nuvarande regelverket som kräver leverans av ett nytt fartyg för att det ska beaktas vid bedömning av ett ökat fartygstonnage.
Utredningens förslag ska leda till ökad förutsägbarhet för rederierna. Någon nedtrappning av överavskrivningarna i systemet för tonnagebeskattning föreslogs inte i utredningen, något som finns såväl inom det danska och det finska tonnagebeskattningssystemet.
Möjligheten att använda sig av uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning (bareboat charter/skeppslega) bör enligt utredningen utökas från att vara högst tre år under en tioårsperiod och till högst 20 % av den sammanlagda bruttodräktigheten till högst tre år under en tioårsperiod och till högst 50 % av den sammanlagda bruttodräktigheten. Även om det nuvarande regelverket redan skapar viss flexibilitet för redaren med en övertalig fartygsflotta t.ex. under perioder av lågkonjunktur, syftar förslaget till att skapa ytterligare flexibilitet och samtidigt öka möjligheterna för mindre rederier att använda tonnagesbeskattningssystemet.
Utredningens förslag innebär sammantaget möjlighet för ytterligare rederier att ansluta sig till tonnageskattesystemet som, efter en lite trög start, enligt utredningen nu har fler anslutna fartyg än vad som var förväntat. Att andra EU-länder har mer förmånliga tonnageskattesystem än Sverige innebär en risk att fartyg flaggas i dessa EU-länder, även om nationell flagg inte alltid är ett krav för att kunna ingå i ett tonnageskattesystem. Trots utvidgningen som föreslås kommer en del av den svenska flottan att vara förhindrad att åtnjuta de skattemässiga fördelar som tonnageskatten innebär. Detta gäller inte minst skärgårdstrafik och upphandlad sjötransport som enligt utredningen uttryckligen ska undantas. Ett helt rättvist system åstadkoms dock endast om all trafik som är utsatt för internationell konkurrens, vilket också är det krav som uppställs för sjöfartsstöd, får möjlighet att ingå i tonnageskattesystemet, vilket inte är fallet enligt förslaget från utredaren.
