I maj 2024 publicerade Regeringen en utredning om genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv (SOU 2024:40, Genomförande av lönetransparensdirektivet). Datum för implementering är först 7 juni 2026 men då direktivet kommer få stor praktisk inverkan på arbetsgivare och dess lönesättningssystem, är det viktigt att redan nu börja förbereda sig.
Utredningen innehåller ett flertal nyheter, varpå nedan är av störst relevans för arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden.
- Lönetransparens före anställning - Arbetsgivare måste lämna information om ingångslönen eller ingångslöneintervallet som gäller för den befattning som ska tillsättas till arbetssökande. Informationen ska ges i god tid före löneförhandlingen. Arbetsgivare får inte fråga eller försöka få fram information om den arbetssökandes nuvarande eller tidigare lön.
- Information om kriterier för lönesättning - Arbetsgivare ska informera arbetstagarna om bestämmelser och praxis om löner som tillämpas hos arbetsgivaren. Kriterierna måste vara sakliga och könsneutrala. Av utredningen framkommer att arbetsgivare bör kunna använda den information som framkommer av den årliga lönekartläggningen.
- Rätt till information om genomsnittliga löner – Anställda har rätt att begära ut information om sin egen och den genomsnittliga lönenivån uppdelad på kön för arbetstagargrupper som utför lika eller likvärdigt arbete som de själva. Informationen ska ges ut inom två månader från begäran. Arbetsgivare kan kräva att de anställda inte lämnar ut informationen till tredje part för andra ändamål än för att utöva rätten till lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Den anställde har dock alltid rätt att dela vidare information om sin egen lön.
- Utökade skyldigheter vid lönekartläggning – I tillägg till nuvarande bestämmelser om lönekartläggning kommer arbetsgivare bland annat behöva analysera löneutvecklingen mellan manliga och kvinnliga arbetstagare som har varit föräldralediga med de som utför lika eller likvärdigt arbete och som inte varit föräldralediga. Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal måste nu också samverka med de kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationerna vid utformningen av kriterierna för lönesättning.
- Lönerapporter – Arbetsgivare med 100 eller fler anställda måste ta fram lönerapporter varje eller var tredje år, beroende på dess storlek. Lönerapporterna ska bland annat innehålla information om löneskillnaden mellan könen på hela arbetsplatsen samt andelen kvinnliga respektive manliga arbetstagare som får lönetillägg eller rörliga ersättningar. Lönerapporterna ska delas med DO vilket i sin tur innebär att rapporterna blir offentlig information.
- Lönebedömning - Arbetsgivare med 100 eller fler anställda måste göra en gemensam lönebedömning om det finns osaklig löneskillnad på 5 % eller mer mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete och arbetsgivaren inte har åtgärdat skillnaden inom sex månader. Den gemensamma lönebedömningen ska bland annat innehålla åtgärder för att komma till rätta med löneskillnaderna samt en utvärdering av åtgärdernas effektivitet.
Utredningen om genomförandet av lönetransparensdirektivet är ute på remiss och det bör noteras att ändringar och tillägg kan tillkomma nuvarande lagförslag. Troligtvis får vi ytterligare klarhet i vissa frågor när Regeringen publicerar sin proposition om direktivet. Vi på Vinge kommer följa utvecklingen av lagstiftningsarbetet och ni är välkomna att kontakta oss om ni har frågor eller funderingar om de nya bestämmelserna.