Lokförare inom Stockholms pendeltåg har stämts av sin arbetsgivare på grund av att lokförarna gick ut i en så kallad vild strejk.
Det var måndagen den 17 april 2023 som flera lokförare gick ut i en så kallad vild strejk med anledning av Region Stockholms och tågbolagets tillika arbetsgivarens (”bolaget”) beslut att ersätta tågvärdar med kameror. Beslutet kritiserades av lokförarna och de kollektivavtalsbundna fackförbunden (”fackförbunden”), som försökte stoppa avvecklingen av tågvärdar med hjälp av Arbetsmiljöverket. Efter att slutgiltigt beslut fattades om borttagandet av tågvärdar gick lokförarna ut i strejk, vilket fackförbunden tog avstånd från. Bolaget stämde därefter cirka 70 lokförare för den olovliga strejken.
Denna form av vild strejk är en olovlig strejk eftersom den, bland annat, inletts och utförts utan stöd av relevant arbetstagarorganisation. Eftersom fackförbunden och bolaget ingått kollektivavtal råder så kallad fredsplikt, vilket innebär att stridsåtgärder såsom strejk inte får vidtas. Rätten att strejka upphör dock inte ovillkorligt enbart för att parterna ingått kollektivavtal. I lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”) och i kollektivavtalen finns regler om när strejker kan vara tillåtna under fredsplikten. I MBL föreskrivs även att arbetstagare inte får delta i strejker som en arbetstagarorganisation inte har beslutat om. I förevarande fall var strejken ett initiativ av lokförarna själva och alltså inte ett beslut som föregåtts av fackförbunden. Lokförarnas strejk kan därmed ha inneburit ett brott mot MBL.
Trots att fackförbunden tog avstånd från strejken beslutades det sedermera om att införa så kallat skyddsombudsstopp på pendeltågen. Ett skyddsombudsstopp innebär att skyddsombudet, det vill säga arbetstagarnas företrädare avseende arbetsmiljöfrågor, hos arbetsgivaren avbryter pågående arbete om arbetet anses utgöra hot mot någons liv eller hälsa. Fackförbunden menade att ensamarbete vid pendeltågen utgjorde hot mot lokförarnas psykiska hälsa som vid en allvarlig händelse kunde utsättas för stark psykisk påfrestning om det inte fanns tågvärdar ombord. Efter anmälan om skyddsombudsstopp hos Arbetsmiljöverket beslutade Arbetsmiljöverket den 26 april 2023 att häva skyddsombudsstoppet med motiveringen att ensamarbetet inte utgjorde något hot mot lokförarnas hälsa. Arbetsmiljöverket bedömde att bolaget hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att ensamarbete skulle kunna ske på ett säkert sätt för lokförarna.
Bolaget har nu stämt de strejkande lokförarna vid Arbetsdomstolen på 6 000 kronor per lokförare för den skada som påstås ha åsamkats bolaget. Skadebeloppet som vanligtvis begärs vid den här typen av fall är 3 000 kronor per strejkande arbetstagare, vilket bolaget menar inte är tillräckligt på grund av de stora viten som bolaget väntar sig få betala till Region Stockholm för att tågtrafiken inte kunde fortlöpa som vanligt under strejken. Innan år 1992 var maxbeloppet för vilda strejker per arbetstagare 200 kronor och antalet vilda strejker på svensk arbetsmarknad var omfattande. Efter att maxbeloppet avskaffades har antalet vilda strejker i stort sett upphört, men huruvida detta beror på risken för högre skadestånd eller på en ökad tillfredsställelse med arbetsmiljön och arbetsförhållanden på arbetsplatser generellt är inte helt klart.
Arbetsdomstolen har i tidigare praxis klargjort att arbetstagare som vidtar strejk utan stöd av relevant arbetstagarorganisation otvivelaktigt bryter mot fredsplikten eller det enskilda anställningsavtalet. Enligt praxis och uttalanden i förarbeten kan arbetstagaren ändå inte skiljas från anställningen om arbetstagaren återgår i arbete efter överläggning eller senast efter det att Arbetsdomstolen förklarat att strejken är olovlig. Däremot riskerar en strejkande arbetstagare, som vägrar att återgå i arbete trots domstolens uppmaning, att arbetsgivaren kan få rätt att skilja vederbörande från anställningen.
Arbetsdomstolen har ännu inte prövat målet.
