I enlighet med EU-kommissionens klimatplan ”den gröna given” (the Green Deal)[1] från 2019 ska EU uppnå total klimatneutralitet senast år 2050 samt, som ett steg på vägen, minska utsläppen av växthusgaser fram till år 2030 med 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Denna målsättning gjordes rättsligt bindande genom antagandet av den s.k. klimatlagen (förordning 2021/1119).[2] Samma åtagande har också upprepats i den klimatplan som EU år 2020 lämnade in till FN i enlighet med Parisavtalet.
För att uppnå målet om en 55-procentig minskning av utsläppen antog EU-kommissionen den 14 juli 2021 paketet ”Fit for 55”, som syftar till att uppdatera och skärpa EU:s lagstiftning på området för klimat, energi och transport. Paketet innehåller såväl helt nya lagförslag som förslag på ändringar av existerande EU-lagstiftning. Förslagen hänger ihop inbördes och kompletterar varandra.
Följande lagstiftningsförslag och politiska initiativ ingår i paketet:
- en översyn av EU:s utsläppshandelssystem som, förutom en sänkning av utsläppstaket och en ökning av den årliga minskningstakten, inbegriper en utvidgning av systemet till sjöfarten, en översyn av reglerna för utsläpp från luftfarten och inrättandet av ett separat system för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader,
- en översyn av förordningen om ansvarsfördelning vad gäller medlemsländernas minskningsmål i sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem, med höjda utsläppsminskningsmål för varje enskilt EU-land när det gäller byggnader, vägtransporter, inrikes sjöfart, jordbruk, avfall och mindre industrier,
- en översyn av förordningen om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-förordningen), som bland annat föreslår att EU:s kolsänkor ska ta upp 310 miljoner ton koldioxidutsläpp till 2030 (jämfört med 225 miljoner ton som föreskrivs i klimatlagen), varvid enskilda upptagningsmål ska sättas för varje medlemsstat,
- en översyn av direktivet om förnybar energi (RED II), som bland annat innebär en skärpning av hållbarhetskriterierna för användningen av bioenergi samt höjer målet för hur mycket av EU:s energimix som senast år 2030 ska komma från förnybara energikällor från 32 % till 40 %,
- en omarbetning av energieffektivitetsdirektivet, som sätter ett bindande årligt mål för att minska energianvändningenpå EU-nivå, ger vägledning för hur nationella bidrag ska fastställas och nästan fördubblar EU-ländernas årliga energisparkrav,
- en översyn av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, som innebär att medlemsstaterna måste bygga ut laddningskapaciteten för elbilar så att den håller samma takt som försäljningen av utsläppsfria personbilar,
- en ändring av förordningen om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar, som fastslår målet att de genomsnittliga utsläppen från nya personbilar ska minska med 55 % från 2030 och med 100 % från 2035 jämfört med 2021 års nivåer,
- en översyn av energiskattedirektivet, i syfte att främja ren teknik och avskaffa föråldrade undantag och lägre skattesatser som för närvarande uppmuntrar användning av fossila bränslen,
- en ny gränsjusteringsmekanism, som sätter ett koldioxidpris på import av ett riktat urval av produkter för att se till att klimatåtgärder i Europa inte leder till ”koldioxidläckage” i andra länder,
- det nya initiativet ReFuelEU Aviation, enligt vilket bränsleleverantörer blir skyldiga att blanda in allt större andelar hållbara bränslen i flygbränsle som tas ombord på EU:s flygplatser, bland annat syntetiska koldioxidsnåla bränslen, så kallade e-bränslen,
- det nya initiativet FuelEU Maritime, som sätter ett tak för de växthusgaser som får orsakas av den energi som används av fartyg som anlöper europeiska hamnar, samt
- en ny social klimatfond, som ska ge EU-länderna särskilda medel att hjälpa sina medborgare investera i energieffektivitet, nya värme- och kylsystem och renare mobilitet. Fonden ska finansieras via EU-budgeten.
Därefter har Kommissionen den 16 juli och 21 december 2021 lagt fram följande förslag, som också anses ingå i ”Fit for 55”-paketet;
- en ny EU-skogsstrategi för 2030, som beskriver Kommissionens plan för att förbättra kvaliteten, kvantiteten och hållbarheten av EU:s skogar till 2030,
- en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda, som kräver att alla nya byggnader ska vara utsläppsfria från och med 2030,
- en ändring av det tredje energipaketet genom ett nytt direktiv och en ny förordning om de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, vars huvudsakliga syften är att etablera en marknad för vätgas, skapa rätt förutsättningar för investeringar och möjliggöra utveckling av infrastruktur, samt
- ett nytt direktiv om minskning av energisektorns metanutsläpp, som inför regler om bland annat mätning och rapportering av metanutsläpp, detektering och reparation av metanläckage och begränsning av ventilering och fackling.
Paketet diskuteras just nu i Europaparlamentets och Rådets respektive kommittéer och arbetsgrupper för de områden som berörs. Det rör sig om ett mycket omfattande paket med komplicerade frågor som man ska enas om. Dessutom krävs enhällighet i Rådet för en revidering av energiskattedirektivet.
Svenska regeringen ställer sig positiv till paketet överlag, men menar att vissa delar innehåller för mycket detaljreglering. Man motsätter sig förslaget på en ny social klimatfond och är kritisk bl.a. till de föreslagna ändringarna i LULUCF-förordningen, såsom beräkningsmodellen för kolsänkor.
Kommissionens meddelande om ”Fit for 55” hittar du här.
[1] Meddelande från Kommissionen av den 11 december 2019, ”Den europeiska gröna given”, COM(2019) 640 final.
[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag), EUT L 243, 9.7.2021, s. 1–17.
