Louise Brorsson Salomon, Maria-Pia Hope och Christina Kokko utses till IFLR 2022 Women Leaders

Vinges delägare Christina Kokko, Maria-Pia Hope och Louise Brorsson Salomon har blivit utsedda som Women Leaders 2022 av IFLR. Utnämningen lyfter ledare med “outstanding reputations within their markets” på en global arena.

Vinge är årets M&A-byrå

Mergermarket har utsett Vinge till Årets M&A-byrå 2021 bland affärsjurister i Sverige.

Riksdagen har beslutat om en ny konsumentköplag – vad kommer ändras och vilka bolag påverkas?

Vi handlar allt mer globalt och allt mer online och det vi handlar där har i allt större grad ett digitalt inslag, antingen som en integrerad del i varan eller som självstående digitalt innehåll eller digitala tjänster. Med internet kommer ökade möjligheter att ta del av information, men sådan informationsspridning kan missbrukas. Genom två lagförslag, baserade på EU-direktiv, försöker lagstiftaren nu anpassa lagstiftningen till den nya digitala verkligheten.

Här är finalisterna i Årets Bolagsjurist 2022

Priset Årets Bolagsjurist är ett samarbete mellan Affärsvärlden, Advokatfiman Vinge och Sveriges Bolagsjurister. I år delas priset ut för tionde året i rad. Vinnarna i de tre kategorierna utses 6 april. Här nedan är årets nio finalister.

Med medarbetarnas upplevelse av Vinge i fokus

Branschens mest attraktiva företag att arbeta i. Det är Vinges målbild och utgångspunkten i Sofia Steinachers uppdrag som People Experience Partner. En helt ny roll med särskilt fokus på kulturen.

Insurance Services in Sweden – en översikt 2022

Vinges Försäkringsteam har skrivit en översikt över den reglering av försäkringsmarknaden i Sverige som kan ha störst intresse för utländska försäkringsföretag med verksamhet i Sverige.

Visselblåsning – fånga upp interna oegentligheter

Den nuvarande visselblåsarlagstiftningen utökas inom kort att med ett antal nya krav. Företag med 50 eller fler anställda blir då skyldiga att tillhandahålla ett system där misstankar om missförhållanden av allmänintresse kan rapporteras.

Uppsägning av statlig tjänsteman efter beslut om att neka godkännande av säkerhetskontroll ogiltigförklaras

Efter att en tjänsteman på Migrationsverket avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke-säkerhetsklassad befattning sades tjänstemannen upp på grund av personliga skäl med anledning av att myndigheten beslutat om att inte godkänna säkerhetskontrollen av den anställde. Arbetsdomstolen fann emellertid att uppsägningen av den anställde var ogiltig. Detta då Migrationsverket inte i tillräcklig grad lyckats visa att den anställde inte var pålitlig ur säkerhetssynpunkt, varför det saknats saklig grund för uppsägningen. Eftersom det av utredningen inte framgått att den anställde av säkerhetsskäl inte kunde behålla sin befattning saknade det i sammanhanget betydelse att tjänstemannen avböjt ett erbjudande om omplacering.

Ny statlig utredning presenterad – ändringar i diskrimineringslagen på gång?

I början av december 2021 presenterades utredningen ”SOU 2021:94 - Ett utökat skydd mot diskriminering”. I utredningen lämnas flera förslag på ändringar i diskrimineringslagen. Utredningen är nu ute på lagrådsremiss. Därefter kan regeringen välja att lägga fram en proposition där förändringar i diskrimineringsskyddet föreslås, vilket skulle kunna leda till lagändringar under år 2022.

Regeringen har beslutat vilka myndigheter som ska inrätta externa visselblåsarfunktioner

Den 17 december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Lagen ställer krav på verksamheter och myndigheter att inrätta och hantera så kallade interna respektive externa rapporteringskanaler.

Nya regler i säkerhetsskyddslagen från den 1 december 2021

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller sedan år 2019 för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsskydd handlar om att genom förebyggande arbete skydda känslig verksamhet hos myndigheter och företag mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten. Den 1 december 2021 introducerades flera nya regler i lagen.

Vad finns det för möjligheter för arbetsgivare att säga upp personal i samband med en verksamhetsövergång?

Utgångspunkten inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivare har en vidsträckt rätt att bestämma över sin verksamhet och kontrollera det arbete som ska utföras. Detta inkluderar bland annat att leda arbetet på arbets-platsen och möjligheterna att omplacera eller säga upp personal. Denna arbetsledningsrätt begränsas av ett flertal omständigheter som måste beaktas innan sådana beslut fattas. Bland annat måste det vid uppsägning av anställda föreligga saklig grund enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), och i vissa situationer har arbetsgivare en skyldighet att förhandla med fackliga organisationer enligt reglerna i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”).

Avskedande av lagermedarbetare ogiltigförklaras

En lagerarbetare har avskedats då denne, enligt arbetsgivaren, vid flera tillfällen har medverkat till en kollegas våld och trakasserier mot en annan kollega samt även ljugit vid arbetsgivarens utredning av våldet och trakasserierna. Arbetsdomstolen fann att avskedandet av lagerarbetaren var ogiltigt då det inte ansetts bevisat att lagerarbetaren gjort sig skyldig till det som arbetsgivaren påstått.

Högsta domstolens beslut, Mål nr Ö 2343-18

En passagerare som tvingats genomgång en extra säkerhetskontroll och därefter avvisats från flygplanet har beviljats diskrimineringsersättning om 10 000 kr av flygbolaget men utan att flygbolaget medgett att passageraren utsatts för diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har därför yrkat att Högsta domstolen (HD) ska fastställa att diskriminering har skett. I ett förhandsavgörande från EU-domstolen så meddelade domstolen att nationella domstolar inte kan pröva yrkande om fastställelse att diskriminering har skett när svaranden vitsordar att betala den begärda ersättningen utan att medge att diskriminering har skett. HD konstaterade att ett sådant kategoriskt och reservationslöst vitsordande hade skett av flygbolaget varför det saknades skäl att pröva och fastställa att diskriminering skett av passageraren. Däremot avger HD ett särskilt yttrande där de lyfter ett flertal processrättsliga frågor beträffande det motsatsförhållande som uppkommer mellan möjligheten att vitsorda diskrimineringsersättningen utan att fastställa att diskriminering skett, något som faller på lagstiftaren att ta ställning till.

Sanctions update 16 March 2022

Further to our previous sanctions updates we herewith provide a further update of recent sanctions developments: