Utredning om EU:s omtalade minimilönedirektiv har presenterats

Regeringen presenterade i juni förra året en utredning om Sveriges genomförande av det s.k. minimilönedirektivet. Häri klargörs att eftersom Sverige uppfyller direktivets krav i stor utsträckning, blir de omedelbara följderna av genomförandet små. Detta har emellertid inte dämpat missnöjet bland minimilönedirektivets kritiker.

Etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa

Vid årsskiftet introducerades etableringsjobben, en ny kollektivavtalad tidsbegränsad anställningsform som är delvis statligt subventionerad och som bland annat syftar till att få de som står långt ifrån arbetsmarknaden i anställning. Vilka branscher och yrken som öppnas upp för etableringsjobben styrs av kollektivavtal på förbundsnivå.

Regeringens utredning om EU:s lönetransparensdirektiv presenteras i maj

Den 31 maj ska regeringens utredning om Sveriges genomförande av EU:s lönetransparensdirektiv presenteras. Därefter dröjer det ytterligare två år innan direktivet ska vara införlivat i svensk rätt. Syftet med direktivet är att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor, men exakt hur det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden är ännu oklart.

Kollektivavtalsfrågan i rampljuset efter förhandlingar och konflikter

Kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder har fått stort medialt utrymme senaste tiden och blivit ett ämne för diskussion och debatt. Med varje avtalsrörelse följer vanligtvis ett medialt fokus på förhandlingar och nya kollektivavtal men de senaste månadernas uppmärksamhet kan främst tillskrivas förhandlingar och konflikter hos ett fåtal stora aktörer, däribland Tesla, eller TM Sweden AB som Teslas svenska dotterbolag heter, och IF Metall.

Neutralitetspolicy ansågs inte stå i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion – AD 2023 nr 71

En kvinna arbetade som trygghetsvärd i tunnelbanan och ville bära slöja av religiösa skäl. Hennes arbetsgivare, ett bevakningsföretag, hade en policy som förbjöd arbetstagare att bära synliga religiösa symboler i arbetet. Arbetsdomstolen ansåg att policyn var neutral i sin utformning och tillämpning samt att den inte innebar någon särbehandling av kvinnan på grund av hennes kön eller religion. Vidare bedömde Arbetsdomstolen att policyn hade ett berättigat syfte, nämligen att minska risken för hot och våld i arbetsmiljön. Arbetsdomstolen avslog därför kvinnans yrkanden.

Arbetsgivaren hade rätt att säga upp polisman med nedsatt arbetsförmåga efter stroke – ingen diskriminering eller brott mot LAS förelåg – AD 2024 nr 12

En polis blev uppsagd från sin tjänst efter att hans arbetskapacitet hade minskat avsevärt och då han inte längre kunde utföra arbetsuppgifter av relevans för sin arbetsgivare, Polismyndigheten. Denna försämring i arbetsförmåga berodde på att polismannen hade drabbats av en stroke. Polisförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd och diskrimineringsersättning för sin medlems räkning. Förbundet hävdade att Polismyndigheten hade brustit i sitt ansvar att anpassa arbetsförhållandena, omplacera och erbjuda rehabilitering, samt att medlemmen hade blivit diskriminerad genom att bli uppsagd utan saklig grund (enligt tidigare lydelsen i lagen om anställningsskydd) och utan att arbetsgivaren hade vidtagit rimliga åtgärder för att anpassa arbetsplatsen. Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen var sakligt grundad och att Polismyndigheten inte hade överträtt diskrimineringslagstiftningen genom att säga upp polismannen. Polisförbundets talan skulle därmed avslås.

Framtiden för vaccinationskrav efter Arbetsdomstolens dom

Även om pandemin, coronatest och vaccinationskrav på arbetsplatsen för många ter sig som ett avlägset minne, har ett rättsfall från Arbetsdomstolen (AD 2023 nr 75) aktualiserat frågan om arbetsgivarens skyldigheter och möjlighet att ställa vaccinationskrav på arbetsplatsen. Vad innebär avgörandet och vilka situationer kan fallet resultera i? I denna fördjupningsartikel kommer vi att med avstamp i AD 2023 nr 75 utforska de juridiska ramarna och diskutera hur man som arbetsgivare kan navigera i frågan.

Intensiva förhandlingar under avtalsrörelsen 2023 har resulterat i ett rekordhögt märke

Under avtalsrörelsen 2023 har arbetsgivarorganisationer och fackförbund omförhandlat ca 450 olika kollektivavtal.

Vild strejk – lokförare stämda av arbetsgivaren

Lokförare inom Stockholms pendeltåg har stämts av sin arbetsgivare på grund av att lokförarna gick ut i en så kallad vild strejk.

Tidöpartierna föreslår höjt lönekrav för arbetstillstånd

Den 4 maj 2023 presenterade Tidöpartierna förslaget att inkomstgränsen för att erhålla arbetstillstånd höjs från dagens 13 000 kronor i månaden till 26 560 kronor i månaden.

Sverige stödjer dansk ogiltighetstalan av EU:s minimilönedirektiv

Mot bakgrund av att Regeringen önskar värna den svenska modellen där löner förhandlas mellan arbetsmarknadens parter, har Regeringen beslutat om att ansöka om att få stödja Danmarks talan om ogiltigförklaring av minimilönedirektivet.

Höjd pensionsålder

Sedan den 1 januari 2023 har en arbetstagare enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) rätt att kvarstå i anställningen till 69-års ålder, jämfört med tidigare gällande 68 år. Detta medför att en arbetsgivare inte behöver sakliga skäl för att säga upp en arbetstagare som fyllt 69 år och inte heller behöver uppge någon grund för uppsägningen.

Inkomsttak för ITP1 och höjda åldersgränser har trätt i kraft

Som vi rapporterade om i nyhetsbrevet för oktober 2022 stundades ett införande av inkomsttak för ITP1, innebärandes att den som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp (en månadslön på 177 500 kronor) inte får pensionsbetalningar på den del av lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp.

Arbetsmiljön i fokus

Åklagarmyndigheten flaggar för att antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren.

Den tillfälliga höjningen av a-kassan har blivit förlängd

Som huvudregel ersätter a-kassan max 80 procent av inkomster upp till ett visst belopp, det så kallade takbeloppet. Takbeloppet för a-kassan höjdes tillfälligt under pandemin från 25 000 kronor till 33 000 kr. Den temporära insatsen hade som syfte att öka stödet för de som förlorade sina jobb under pandemin.