Anställda i företagsledande ställning och lagen (1982:80) om anställnings-skydd

Huvudregeln är att lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) ska tillämpas på samtliga anställningar i Sverige. Det finns dock uttryckliga undantag i LAS som undantar vissa personer från merparten av bestämmelserna. Ett av dessa undantag tillerkänns arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Men hur vet man egentligen om en person är i företagsledande ställning? Vad är avgörande för bedömningen av om undantaget är tillämpligt? Konsekvenserna av att en arbetstagare inte omfattas av LAS är bland annat att anställningen kan sägas upp utan att hänsyn behöver tas till de lagstadgade uppsägningstiderna och att kraven på sakliga skäl för uppsägning inte gäller. Tillämpningen av undantaget får alltså avgörande betydelse för anställningsvillkoren vilket belyser vikten av att landa rätt i bedömningen. Kriterierna för att avgöra vem som är företagsledande i ett bolag har nyligen berörts i ett rättsfall från Arbetsdomstolen, AD 2023 nr 24. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de faktorer som Arbetsdomstolen lyfter fram och beröra vad som är viktigt att ha med sig vid bedömningen av om en arbetstagare ska anses omfattas av LAS tillämpningsområde.

Arbetstagares rätt till bisysslor

I juni 2022 infördes en ny bestämmelse i lagen (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) som tydliggör vad som gäller avseende arbetstagares rätt till parallella anställningar. Bestämmelsen infördes till följd av att EU antog direktiv 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor inom EU (”arbetsvillkorsdirektivet”), vilket innehåller vissa minimikrav för anställningar. Innehållet i bestämmelsen är i sig inte nytt utan har tidigare framgått av arbetsrättslig praxis. Syftet med regleringen är att skydda arbetstagare som har en deltidsanställning eller saknar ett fastställt arbetstidsmått, genom att göra det möjligt för dem att ta andra anställningar för att uppnå en inkomst som motsvarar en heltidstjänst. I den här artikeln kommer vi att redogöra för vad bestämmelsen innebär och i vilken utsträckning en arbetsgivare efter anställningens upphörande kan hindra en arbetstagare att ta en anställning hos en konkurrent.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete

Med fortsatt distansarbete aktualiseras frågan om hur långt arbetsgivarens ansvar avseende arbetsmiljön och utrustning sträcker sig. Under pandemin skrev Vinge en artikel om hemarbete och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Frågan är vad det nya normala, post-pandemin, innebär avseende arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och krav på utrustning vid hemarbete. I den här artikeln kommer vi inledningsvis kort redogöra för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar för att sedan närmare redogöra för i vad som gäller vid arbetsgivarens arbetsmiljöarbete på distans.

Förändring i lagen om anställningsskydd och andra arbetsrättsliga lagar

De senaste åren har modernisering och reformering av svensk arbetsrätt varit ständigt aktuella ämnen i den politiska debatten. Tidigare i år presenterades proposition 2021/22:176 vid namn ”Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”. I propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, föreslås lagändringar i totalt 21 arbetsrättsliga lagar. Den 8 juni 2022 röstade riksdagen igenom förslaget som kommer innebära stora förändringar för svensk arbetsrätt. Majoriteten av de föreslagna ändringarna träder i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. I denna fördjupningsartikel kommer vi att redogöra för de viktigaste förändringarna i lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”) och lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare.

Rätten till skälig ersättning ur ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv – särskilt om gränsdragningen mellan skälig ersättning och brottet människoexploatering

Det är sedan tidigare vanligt förekommande att personer tar sig över landsgränser för att arbeta och studera. Det nu pågående kriget i Ukraina, men även andra pågående konflikter globalt, medför att många personer söker skydd i Sverige och vill ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte sällan befinner sig dock dessa personer i utsatta situationer, där risken för att utnyttjas väl ute på arbetsmarknad kan anses högre än vanligtvis. Att få skälig ersättning för sitt arbete kan betraktas som ett av de viktigaste arbetsvillkoren på arbetsmarknaden. I de fall där utsatta personer utnyttjas genom att inte erhålla skälig ersättning för utfört arbete kan arbetsgivaren drabbas av såväl arbetsrättsliga som straffrättsliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi, ur både ett arbetsrättsligt och straffrättsligt perspektiv, närmare behandla rätten för arbetstagare att få skälig ersättning för utfört arbete.

Vad finns det för möjligheter för arbetsgivare att säga upp personal i samband med en verksamhetsövergång?

Utgångspunkten inom svensk arbetsrätt är att arbetsgivare har en vidsträckt rätt att bestämma över sin verksamhet och kontrollera det arbete som ska utföras. Detta inkluderar bland annat att leda arbetet på arbets-platsen och möjligheterna att omplacera eller säga upp personal. Denna arbetsledningsrätt begränsas av ett flertal omständigheter som måste beaktas innan sådana beslut fattas. Bland annat måste det vid uppsägning av anställda föreligga saklig grund enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), och i vissa situationer har arbetsgivare en skyldighet att förhandla med fackliga organisationer enligt reglerna i Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (”MBL”).

När är omplaceringen i själva verket ett beslut om uppsägning eller avsked? – Den anställdes arbetsskyldighet som den yttersta gränsen för arbetsgivarens omplaceringsrätt.

En arbetsgivare har som utgångspunkt en vidsträckt rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Detta innefattar bland annat en befogenhet för arbetsgivaren att omplacera anställda när arbetsgivaren anser att det är fördelaktigt för verksamheten. När en omplaceringsåtgärd innebär en ingripande förändring i anställningen kan dock åtgärden vara att likställa med ett beslut om uppsägning eller avsked, vilket i sin tur aktualiserar flera betydelsefulla anställningsskyddsregler. Frågan aktualiserades i AD 2021 nr 57 som redogjorts för i detta nyhetsbrev. En arbetsgivare bör därför vara medveten om de yttersta gränserna för dennes omplaceringsbefogenheter – och när gränsen kan anses vara passerad.

Vaccinering och sjukdomstest på arbetsplatsen

I samband med höstens minskade smittspridning av covid-19 och återgång till kontorsarbete har frågan om vaccineringskrav och möjligheter för coronatest på arbetsplatsen blivit högaktuell. Många arbetsgivare frågar sig om det går att ställa krav på vaccination eller obligatoriska tester. I den här fördjupningsartikeln ger vi vår uppfattning om vad som gäller i olika situationer.

Ny lag om skydd av visselblåsare föreslås träda i kraft 17 december 2021 – vad er organisation särskilt bör uppmärksamma

Europeiska rådet antog under 2019 det så kallade visselblåsardirektivet (”Direktivet”), med syftet att tillgodose en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om missförhållanden som strider mot unionsrätten.

Uppdaterad reglering om korttidspermittering m.m.

Som vi berättande om i vårt förra nyhetsbrev har den nya tillfälliga lagen om korttidsstöd trätt i kraft och omfattar korttidsstöd för perioden december 2020 – juni 2021. Lagstiftningen innebär en del förändringar jämfört med hur stödet utformades för de tidigare perioderna under 2020, exempelvis kan arbetsgivare för perioden januari – april 2021 ansöka om stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden.

Åtgärder på socialförsäkringsområdet med anledning av pandemin

Regeringen har, med anledning av pandemin, antagit en rad åtgärder på socialförsäkringsområdet som bland annat syftar till att minska smittspridningen i samhället och minska konsekvenserna för arbetsgivare.

Ny kartläggning av förutsättningar för arbete hemifrån under pandemin

Arbetsmiljön har förändrats för många arbetstagare under pandemin, till stor del på grund av Folkhälsomyndighetens rekommendation att arbetsgivare i så stor utsträckning som möjligt ska se till att arbetstagare kan arbeta hemifrån.

Skadeståndsberäkning i mål om företagshemligheter

Två affärskompanjoner startade tillsammans en verksamhet inom bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten konkurrerade med en av de två personernas tidigare arbetsgivares verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren (”Bolaget”) misstänkte att den före detta arbetstagaren tagit med sig företagshemligheter och inkorporerat dessa i sin nya konkurrerande verksamhet. Det rörde sig om kopior av ett kalkylprogram och olika dokument som var upphovsrättsligt skyddade och utgjorde Bolagets företagshemligheter. Både vitesföreläggande och skadestånd dömdes ut.

Fråga om bevisbördan för ett överenskommet arbetstidsmått

I rättsfallet konstaterar Arbetsdomstolen att arbetsgivare, som enligt lag är skyldig att föra personalliggare, som utgångspunkt har bevisbördan för att arbetstagaren har arbetat mindre än vad som motsvarar det avtalade arbetstidsmåttet, i vart fall om tvisten uppkommer inom den tid som arbetsgivaren är skyldig att bevara uppgifterna.

Provanställning – hur lång får den egentligen vara och vad bör arbetsgivare tänka på?

Provanställning är en form av tidsbegränsad anställning som syftar till att ge arbetsgivaren en möjlighet att bedöma arbetstagarens lämplighet för befattningen, både på ett rent yrkesmässigt och personligt plan.