Årets mångfaldsstipendiater utsedda

Vinge delar inom ramen för Mångfaldsprogrammet årligen ut ett stipendium i syfte att uppmuntra elever med utländsk bakgrund att studera juridik. Nu är 2024 års vinnare utsedda.

Nytt EU direktiv om due diligence-krav för företags hållbarhetsarbete

Den 24 maj 2024, antog Rådet direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, på engelska Corporate Sustainability Due Diligence Directive ("CS3D" eller "Direktivet") vilket innebär att lagstiftningsprocessen nu är avslutad.

Ny förordning om cybersäkerhet från EU ställer krav på svenska finansiella bolag

Hur tålig är finanssektorn mot IT-risker och cyberhot?

Vinges IP-grupp topprankas i 2024 års utgåva av IAM Patent 1000

Vinges IP-grupp placerar sig än en gång i toppen i IAM nyligen släppta rankning Patent 1000 2024. Vi är glada att meddela att Håkan Borgenhäll fortsätter att rankas på guldnivå, Malin Malm Waerme och Åsa Hellstadius som nu rankas på silvernivå samt Stojan Arnerstål som "Recommended Practioner".

Ett halvår med FDI-lagen

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats de senaste åren. Som en följd av det infördes i december 2023 lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (FDI-lagen). FDI-lagen innebär att investeringar i många olika svenska företag inte får genomföras innan de har anmälts till och godkänts av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). FDI-lagen har ett omfattande tillämpningsområde och aktualiseras i ett stort antal transaktioner.

Utredning om EU:s omtalade minimilönedirektiv har presenterats

Regeringen presenterade i juni förra året en utredning om Sveriges genomförande av det s.k. minimilönedirektivet. Häri klargörs att eftersom Sverige uppfyller direktivets krav i stor utsträckning, blir de omedelbara följderna av genomförandet små. Detta har emellertid inte dämpat missnöjet bland minimilönedirektivets kritiker.

Etableringsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa

Vid årsskiftet introducerades etableringsjobben, en ny kollektivavtalad tidsbegränsad anställningsform som är delvis statligt subventionerad och som bland annat syftar till att få de som står långt ifrån arbetsmarknaden i anställning. Vilka branscher och yrken som öppnas upp för etableringsjobben styrs av kollektivavtal på förbundsnivå.

Regeringens utredning om EU:s lönetransparensdirektiv presenteras i maj

Den 31 maj ska regeringens utredning om Sveriges genomförande av EU:s lönetransparensdirektiv presenteras. Därefter dröjer det ytterligare två år innan direktivet ska vara införlivat i svensk rätt. Syftet med direktivet är att utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor, men exakt hur det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden är ännu oklart.

Kollektivavtalsfrågan i rampljuset efter förhandlingar och konflikter

Kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder har fått stort medialt utrymme senaste tiden och blivit ett ämne för diskussion och debatt. Med varje avtalsrörelse följer vanligtvis ett medialt fokus på förhandlingar och nya kollektivavtal men de senaste månadernas uppmärksamhet kan främst tillskrivas förhandlingar och konflikter hos ett fåtal stora aktörer, däribland Tesla, eller TM Sweden AB som Teslas svenska dotterbolag heter, och IF Metall.

Neutralitetspolicy ansågs inte stå i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion – AD 2023 nr 71

En kvinna arbetade som trygghetsvärd i tunnelbanan och ville bära slöja av religiösa skäl. Hennes arbetsgivare, ett bevakningsföretag, hade en policy som förbjöd arbetstagare att bära synliga religiösa symboler i arbetet. Arbetsdomstolen ansåg att policyn var neutral i sin utformning och tillämpning samt att den inte innebar någon särbehandling av kvinnan på grund av hennes kön eller religion. Vidare bedömde Arbetsdomstolen att policyn hade ett berättigat syfte, nämligen att minska risken för hot och våld i arbetsmiljön. Arbetsdomstolen avslog därför kvinnans yrkanden.

Arbetsgivaren hade rätt att säga upp polisman med nedsatt arbetsförmåga efter stroke – ingen diskriminering eller brott mot LAS förelåg – AD 2024 nr 12

En polis blev uppsagd från sin tjänst efter att hans arbetskapacitet hade minskat avsevärt och då han inte längre kunde utföra arbetsuppgifter av relevans för sin arbetsgivare, Polismyndigheten. Denna försämring i arbetsförmåga berodde på att polismannen hade drabbats av en stroke. Polisförbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och begärde skadestånd och diskrimineringsersättning för sin medlems räkning. Förbundet hävdade att Polismyndigheten hade brustit i sitt ansvar att anpassa arbetsförhållandena, omplacera och erbjuda rehabilitering, samt att medlemmen hade blivit diskriminerad genom att bli uppsagd utan saklig grund (enligt tidigare lydelsen i lagen om anställningsskydd) och utan att arbetsgivaren hade vidtagit rimliga åtgärder för att anpassa arbetsplatsen. Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen var sakligt grundad och att Polismyndigheten inte hade överträtt diskrimineringslagstiftningen genom att säga upp polismannen. Polisförbundets talan skulle därmed avslås.

Framtiden för vaccinationskrav efter Arbetsdomstolens dom

Även om pandemin, coronatest och vaccinationskrav på arbetsplatsen för många ter sig som ett avlägset minne, har ett rättsfall från Arbetsdomstolen (AD 2023 nr 75) aktualiserat frågan om arbetsgivarens skyldigheter och möjlighet att ställa vaccinationskrav på arbetsplatsen. Vad innebär avgörandet och vilka situationer kan fallet resultera i? I denna fördjupningsartikel kommer vi att med avstamp i AD 2023 nr 75 utforska de juridiska ramarna och diskutera hur man som arbetsgivare kan navigera i frågan.

"Möjliggörare” för kriminella nätverk – så undviker du att din organisation infiltreras

Att använda sig av möjliggörare är ett sätt för kriminella nätverk att både tvätta pengar samt undkomma åtgärder mot organiserad brottslighet. Hur bör man som organisation arbeta för att förhindra denna typ av infiltration? Och hur bör man agera när en möjliggörare identifierats? Nyligen bjöd vi in Sveriges Bolagsjurister till ett branschsamtal i frågan. Här ger vi ett antal handfasta tips och rekommendationer utifrån samtalet.

AI-förordningen nu formellt antagen

Som ett avslutande steg i lagstiftningsprocessen antog Europeiska unionens råd (Rådet) idag, den 21 maj 2024, en förordning som fastställer harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI), vanligen benämnd som "AI-förordningen", eller ”AI-act”.

Karin Karsten i The Seat

Nyligen var det Karin Karstens, biträdande jurist i Public M&A-gruppen på Stockholmskontoret, tur att sitta i The Seat.